Brister i Konstnärsnämndens organisation

STATSFÖRVALTNING2017-03-02

Det finns brister i Konstnärsnämndens redovisning av sina verksamhetskostnader. Organisationen är dessutom snårig med många besluts- och beredningsorgan. Det skriver Statskontoret i en myndighetsanalys.

Konstnärsnämndens anslagskonstruktion har bristande transparens när det gäller hur mycket myndigheten får använda till sin administration. I sin myndighetsanalys anser Statskontoret att regeringen bör ställa högre krav på Konstnärsnämndens redovisning.

Konstnärsnämnden är en liten myndighet med 28 anställda, men den samlade organisationen är ändå snårig med många besluts- och beredningsorgan, konstaterar Statskontoret. Konstnärsnämndens uppgifter har blivit fler och verksamheten fått en större omfattning. Därför har myndigheten fått fler anställda, nya målgrupper, mer pengar att fördela och fler beslutsorgan. Statskontoret tycker det är svårt att bedöma om Konstnärsnämnden använder sina resurser effektivt. Bland annat därför att Konstnärsnämnden inte i sin årsredovisning gör någon samlad analys av kostnadsutvecklingen i verksamheten, där kostnaderna ställs i relation till hur myndighetens prestationer har utvecklats.

Mandatet för nuvarande myndighetschef går ut 1 juli, och Statskontoret tycker det är viktigt att ge en ny direktör en bra start. Bland annat mot bakgrund att ledarskapet i myndigheten hittills i hög grad varit koncentrerat till direktören och en ställföreträdande direktör.

Statskontoret påpekar i analysen att Konstnärsnämnden inte har genomfört någon risk- och sårbarhetsanalys för den samlade verksamheten. Myndighetens styrelse behöver särskilt uppmärksamma frågor som berör myndighetens interna styrning, funktionssätt och utvecklingsbehov, anser Statskontoret.

Konstnärsnämnden

Konstnärsnämnden ska främja konstnärers möjligheter att utveckla sitt konstnärskap och verka för konstnärlig utveckling, främst genom att fördela stipendier och bidrag men även genom andra åtgärder. Myndigheten ska också analysera och sprida kunskap om konstnärernas ekonomiska och sociala villkor. Yrkesverksamma konstnärer är den främsta målgruppen. Karaktären på och bredden i Konstnärsnämndens uppgifter innebär att myndigheten behöver samverka med många aktörer, både nationellt och internationellt.

Källa: Statskontoret

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA