Bristande underlag för beslut
Det finns påtagliga brister i de medicinska underlag som Försäkringskassan grundar sina beslut om aktivitetsersättning på. Det anser Inspektionen för socialförsäkringen, ISP, i en rapport.
Ett växande antal unga får aktivitetsersättning för förlängd skolgång. De allra flesta av dem återfinns inom särskolan och har diagnositerats med någon form av psykisk funktionsnedsättning. Nu har ISP studerat utvecklingen för dessa personer och funnit att de ofta går från skola till fortsatt aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. Men bristerna i de underlag som ligger till grund för Försäkringskassans beslut är stora.
Tidigare har Skolinspektionen påtalat att de utredningar som leder fram till att unga människor placeras i särskola ofta är bristfälliga. Enligt ISP bekräftar inspektionens granskning hypotesen att en viss kategori unga på oklara eller felaktiga grunder placeras i särskola och får aktivitetsersättning. Dessa personer löper sedan förhöjd risk att bli beroende av bidrag även senare i livet.
ISF anser att Försäkringskassan måste bli bättre på att se till att det finns ett fullständigt underlag inför beslut om aktivitetsersättning. Personer som haft ersättning för förlängd skolgång får inte särbehandlas när det gäller att senare få aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. Dessutom anser inspektionen att hela systemet inom skolan bör ses över för att öka rättssäkerheten vid placering i särskola.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.