Arrestantvakter utsätts för hot
Två procent av de civilanställda på Polismyndigheten uppger att de har utsatts för otillåten påverkan. Vanligast är det bland arrestantvakter, där 15 procent uppger att de utsatts. ”De har en väldigt ansträngd situation”, säger Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen.
I Polisens medarbetarskyddsundersökning uppger två procent av de civilanställda att de utsatts för otillåten påverkan de senaste tolv månaderna. Med otillåten påverkan avses en handling som bedöms som brottslig och begås i syfte att arbetsuppgifter inte ska utföras på korrekt sätt.
I enkäten har de polisanställda även svarat på om de utsatts för otillbörlig påverkan, kartläggning eller trakasserier, och om de har erfarenhet av självcensur av oro för att utsättas för exempelvis våld eller hot.
– Situationen för civilanställda har blivit bättre, men vissa delar sticker fortfarande ut. Oftast är det poliser som hamnar i oönskade situationer, men exempelvis arrestantvakter, gränskontrollanter och utredare gör också det, säger Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen.
Näst efter områdespoliser är arrestantvakter den yrkeskategori inom Polisen som upplever störst utsatthet för otillåten påverkan. 15 procent uppger att de har utsatts för detta. 29 procent svarar att de har upplevt otillbörlig påverkan, alltså påverkansförsök i form av handlingar som inte bedöms vara brottsliga.
Pär Renberg menar att arrestantvakternas situation är ”väldigt ansträngd”.
– Jag har fått till mig att det till exempel i Malmö varit väldigt turbulent. Men sedan beror det också på arbetstider, brist på personal och problematik med inhyrd personal.
Arrestantvakternas utsatthet har dock sjunkit markant sedan 2018, enligt undersökningen. Vad som ligger bakom minskningen är oklart. Polisen uppger för Publikt att man ännu inte gjort någon analys av orsakerna till utvecklingen och avböjer intervju.
Pär Renberg tror att det kan finnas flera förklaringar till de sjunkande siffrorna. Bland annat att arrestantvakterna fått bättre utbildning och att de oftare arbetar två och två i stället för ensamma. Men andra skäl skulle enligt Pär Renberg kunna vara att det blivit vanligare att vakterna kommer från externa bolag, som inte deltar i undersökningen, samt att färre utsatta medarbetare orkar svara på enkäten.
Det vanligaste sättet som civilanställda inom Polisen får ta emot hot, när det gäller otillåten påverkan, är ansikte mot ansikte under arbetstid, eller att någon använder deras kontaktuppgifter i tjänsten och skriver eller ringer för att framföra hoten.
57 procent av de svarande uppger att hoten inte berört dem alls. De övriga bedömer att de påverkats på olika sätt, exempelvis genom att undvika att genomföra arbetsuppgifter, ändra dagliga rutiner utanför arbetstid eller överväga att säga upp sig.
Flera saker i den omfattande rapporten förvånar Pär Renberg. Ett positivt resultat är att så många som 89 procent av alla svarande säger att de inte utsatts för otillbörlig påverkan. Till de negativa överraskningarna hör att rättshaverister, vid sidan om nätverks- och yrkeskriminella, utgör en tredje stor gruppering som ligger bakom otillåten påverkan.
– 42 procent anger rättshaverister, det sticker ut mer än jag trodde. De skickar in långa skrivelser som tar väldigt mycket resurser i anspråk att hantera, säger Pär Renberg.
Hans uppfattning är att arbetsgivaren arbetar aktivt med att skydda medarbetarna. Som exempel ger han olika typer av internt stödmaterial, aktiva insatser från HR och olika skyddskommittéer.
– Jag tycker ändå att myndigheten satsar. Det man kan också läsa ut i rapporten, att de som blivit utsatta för otillåten påverkan omhändertas på ett bra sätt.
Däremot uppger en majoritet av alla tillfrågade att de inte fått stöd, något Pär Renberg tror beror på att många heller inte bett om det.
För ST-avdelningen är det högt ställda målet att anställda inte ska påverkas utifrån.
– Vi ska inte behöva utsättas för det alls. Det är svåruppnåeligt, så klart, men ingen ska behöva riskera att kränkas eller hotas under arbetstid, säger Pär Renberg.
Första gången Polisen gjorde en undersökning av medarbetarskyddet var 2018. Detta är myndighetens tredje rapport på temat. Enkäten gjordes mellan 15 februari och 15 mars i år. 6 967 civilanställda besvarade enkäten, vilket är nära hälften av de tillfrågade.
Så definieras de olika formerna av påverkan
I Polisens medarbetarskyddsundersökning får anställda svara på frågor om huruvida de utsatts för fem olika slags påverkan. I undersökningen definieras de på dessa sätt:
”Otillåten påverkan är en handling som du bedömer vara brottslig, som riktas mot dig eller närstående och som du uppfattar som ett försök att påverka dig att inte utföra dina arbetsuppgifter eller att utföra dem på ett felaktigt sätt.”
”Otillbörlig påverkan är en handling som du bedömer inte vara brottslig, till exempel vissa subtila hot, som riktas mot dig eller närstående och som du uppfattar som ett försök att påverka dig att inte utföra dina arbetsuppgifter eller att utföra dem på ett felaktigt sätt.”
”Trakasseri är en handling som riktas mot dig eller någon närstående endast för att du är anställd vid Polismyndigheten eller för att du har utfört en viss tjänsteåtgärd. En sådan handling syftar dock, till skillnad mot t.ex. otillåten påverkan, inte till att påverka hur du ska utföra dina kommande arbetsuppgifter. Handlingen kan men behöver inte vara brottslig.”
”Självcensur innebär att du undviker att utföra en arbetsuppgift (t.ex. ingripa mot ordningsstörning, gripa en misstänkt eller patrullera ett visst område), eller utför den felaktigt, på grund av oro att hamna i underläge, utsättas för våld, hot, trakasseri, förtal, kartläggning eller liknande.”
”Kartläggning innebär att någon samlar in uppgifter om dig eller närstående i syfte att påverka dig eller hur du utför dina arbetsuppgifter.”
Källa: Polisens medarbetarskyddsundersökning 2024
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
