Arbetsmiljöverket betonar arbetsgivarens ansvar vid distansarbete
En fjärdedel av alla statligt anställda med skrivbordsarbete uppgav att de arbetade på distans på heltid vid årsskiftet 2021/2022. De som jobbar på distans har sämre fysisk arbetsmiljö än de som arbetar på kontor, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Arbete från hemmet har etablerat sig som en del av den moderna arbetsmarknaden, konstaterar Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande om myndighetens nya arbetsmiljöundersökning för 2021.
Insamlingen av data till undersökningen via telefon pågick främst under fjärde kvartalet 2021 och första kvartalet 2022, en period då pandemin fortfarande präglade arbetslivet, och resultaten ska ses mot bakgrund av detta, skriver myndigheten.
Av de svarande som under denna period hade skrivbordsarbete minst en fjärdedel av sin arbetstid jobbade 17 procent på distans på heltid.
Nästan alla statligt anställda som svarat på Arbetsmiljöverkets undersökning 2021, 95 procent, hade skrivbordsarbete minst en fjärdedel av sin arbetstid. Dessa statligt anställda arbetade enligt rapporten också oftare på heltid från hemmet än såväl regionalt som kommunalt anställda – det gjorde 26 procent av de statligt anställda mot 7 procent av både de regionalt och de kommunalt anställda. Knappt 20 procent av de privatanställda uppgav att de arbetade från hemmet på heltid.
Omkring nio av tio anställda som hade skrivbordsarbete helt eller delvis i hemmet vid årsskiftet uppgav att de hade möjlighet att göra ett bra arbete hemifrån i hög eller ganska hög grad.
”Att själv kunna bestämma över sin arbetstid och varifrån man utför sina arbetsuppgifter kan av många upplevas som positivt. I kvinnodominerade yrken och främst inom offentlig sektor är det svårare att vara flexibel då fysisk närvaro oftast krävs. Arbetsgivaren ska alltid säkerställa att arbetsplatsen är anpassad efter de arbetsuppgifter som ska utföras på jobbet”, understryker Arbetsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin i myndighetens pressmeddelande.
Bland de svarande som hade skrivbordsarbete helt eller delvis i hemmet uppgav 84 procent att de hade möjlighet till ostört arbete. Andelen var störst i åldersgruppen 50–64 år. I undersökningen syns inga skillnader mellan olika anställningsformer. Av alla som arbetade minst en fjärdedel av tiden med skrivbordsarbete, som hade utfört sitt arbete helt eller delvis i kontorsmiljö, var det 71 procent som hade tillgång till tyst rum i tillräcklig utsträckning.
Åtta av tio av de svarande som arbetade i kontorsmiljö vid årsskiftet hade tillgång till ett höj- och sänkbart skrivbord. Däremot var det bara fyra av tio som hade möjlighet att växla mellan sittande och stående arbetsställning i hemmet vid distansarbete.
Nästan hälften av de svarande uppgav att de kände sig uttröttade i kroppen på grund av arbetet minst en gång varje vecka. Mer än var tredje hade haft ont i övre delen av ryggen eller i nacken.
”Det här är en av distansarbetets stora utmaningar. Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att medarbetaren har en god arbetsmiljö oavsett var arbetet utförs. Om det inte går att säkerställa arbetsmiljön i exempelvis medarbetarens hem ska arbetsuppgifterna inte utföras därifrån, istället är det den ordinarie arbetsplatsen som gäller”, betonar Erna Zelmin i pressmeddelandet.
Mer än sex av tio svarande uppgav att de någon gång under året arbetat trots att de enligt egen bedömning var sjuka och borde ha låtit bli. De vanligaste förklaringarna till detta är att man inte ville belasta sina kollegor, att det inte fanns någon annan som kunde utföra uppgifterna eller att man inte hade råd att vara sjuk.
”Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för hur arbetet organiseras och för att göra det mindre sårbart om något oförutsägbart händer, exempelvis vid en sjukskrivning av en medarbetare. Det ansvaret gäller oavsett om arbetsuppgifterna sker på distans eller på den fysiska arbetsplatsen”, konstaterar Erna Zelmin i pressmeddelandet.
Arbetsmiljöundersökningen 2021 har genomförts av Statistiska centralbyrån, SCB, på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Den bygger på telefonintervjuer med cirka 7 300 personer, varav 3 400 också har besvarat en enkät.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
