Allvarliga brister kring sjukskrivningar
Det finns stora brister i sjukskrivningsprocessen, konstaterar Socialstyrelsen i en granskning. Bristerna gör att Försäkringskassan har svårt att göra bedömningar utifrån sjukintygen.
En brist är att patientjournaler och sjukintyg ofta saknar grundläggande information som Försäkringskassan behöver för att göra korrekta bedömningar om sjukpenning, till exempel syftet med sjukskrivningen och en beskrivning av hur sjukdomen/funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan.
Ofta är det patientens egen berättelse som ligger till grund för bedömningen av hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Få läkare, framför allt inom primärvården, anser sig ha möjlighet att själva ta kontakt med arbetsplatsen, göra arbetsplatsbesök eller på något annat sätt informera sig, konstaterar Socialstyrelsen.
– För att göra en mer objektiv bedömning av arbetsförmågan är det viktigt att läkarna samverkar mer med andra kompetenser inom vården, till exempel sjukgymnaster, arbetsterapeuter och psykologer, men också med aktörer utanför vården som till exempel Försäkringskassan och arbetsförmedlingen, säger Katarina Arvidson, projektledare för rapporten.
En viktig utgångspunkt för Socialstyrelsens granskning är att sjukskrivning ska vara en del av vården och behandlingen av patienten. Den är en av många möjliga behandlingsmetoder och borde vara en aktiv del av patientens vård. Men av granskningen framgår att en stor del av de långtidssjukskrivna är ”medicinskt färdigbehandlade”. Sjukskrivningen är inte en aktiv del av vården. I ungefär hälften av sjukfallen bedömdes sjukskrivningen vara en konsekvens av patientens arbetsbelastning i förhållande till arbetskapaciteten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.