Alltför svag lag för våldets offer
Colombias parlament har antagit en lag om skadestånd till offren för den våldsamma 40-åriga konflikten i landet. Men lagen får hård kritik från Amnesty, FNs övervakare av mänskliga rättigheter och STs samarbetspartner IMP.
Kritiken gäller bland annat att offren för våldsdåd som begåtts av polis eller statlig militär har betydligt mindre chans att få skadestånd än de som utsatts för våld av gerillan eller paramilitära grupper.
Nyligen begångna våldsdåd kommer inte heller att leda till skadestånd, eftersom regeringen inte erkänner att paramilitära grupper fortfarande existerar.
Kritikerna pekar också på att lagen inte hjälper landets internflyktingar att få tillbaka sin mark och försörjning. Det gäller inte minst Colombias ursprungsbefolkning, säger Clemencia Herrera, som nyligen besökte Sverige och ST. Hon är ledare inom Alianza Social Indígena, en av de organisationer som ingår i Kvinnonätverket för fred, IMP.
– Som ursprungsbefolkning behöver vi inte ekonomisk kompensation i första hand, vi behöver få tillbaka jorden. Vi vill också återfå kvarlevorna efter våra döda ledare och lämna tillbaka dem till naturen.
Vid Sverigebesöket träffade Clemencia Herrera samiska företrädare, som deltagit som observatörer i den omfattande protestmarsch som den indianska rörelsen organiserat. Marschen attackerades vid flera tillfällen av militär. Våldet har hittills resulterat i tre döda och 180 skadade.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
