Allt fler vapen fastnar i säkerhetskontrollen
Det har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
Södertörns tingsrätt i Huddinge söder om Stockholm är en av de största i Sverige mätt i antalet brottmål. Här lagförs mycket av den brottslighet som kriminella gäng står för, och ibland dyker det upp supportrar till gängen som vill följa rättegången. Inte sällan försöker de få med sig vapen in i rättssalen. Men då blir det oftast stopp direkt i den säkerhetskontroll som är det första en besökare möts av innanför entrédörrarna.
De senaste åren har många av Sveriges tingsrätter fått kontrollutrustning av den typ man får gå igenom på flygplatser. Röntgenmaskiner och larmbågar gör att försök att ta in vapen och andra otillåtna föremål är mer eller mindre dödfödda. Frågan är därför om det skett en faktisk ökning av antalet sådana försök, eller om det ”bara” är så att fler blir avslöjade tack vare den nya tekniken.
Jenny Fällström, ordningsvakt och ST-medlem, tror att det är både och.
– Men förr fick man handgripligen stå och leta igenom väskorna. Det tog längre tid och risken var större att saker kunde passera. Tryggheten har absolut ökat sedan vi fick maskinerna, säger hon.
Jimmy Andeblom är huvudskyddsombud för ST-medlemmarna på Södertörns tingsrätt. Han jobbar själv som ordningsvakt ibland och har också märkt av att antalet incidenter och beslag i samband med förhandlingarna har ökat. Även han välkomnar säkerhetskontrollerna.
– Förr var det ju rena svängdörrarna och vem som helst kunde ta sig in. Nu märker vi att folk vänder om i dörrhålet när de ser att de måste passera genom kontrollen. Samtidigt har vi blivit duktigare på att observera folk – många beter sig nervöst när de försöker smuggla in något otillåtet, säger han.
Han tillägger att kontrollerna upplevs positivt även av andra besökare. Men att de nya maskinerna uppskattas hindrar inte att en olustkänsla kan breda ut sig bland ordningsvakterna.
Enligt statistiken har det skett en kraftig ökning av antalet rapporterade incidenter i Sveriges domstolar de senaste åren. Framför allt är det antalet beslag överlämnade till polis som har ökat – från 95 beslag 2016 till 247 förra året.
På Södertörns tingsrätt är sådana incidenter mer eller mindre vardagsmat. Så här ser ett utdrag ur incidentrapporteringen från första veckan i oktober ut:
- 2019-10-01: ”En besökare kommer in till säkerhetskontrollen. När OV kör igenom mannens väska i röntgen hittar man en morakniv. Mannen grips och polis tillkallas som tar över ärendet.”
- 2019-10-02: ”En kvinna kommer in till säkerhetskontrollen där OV hittar en batong i kvinnans väska. Kvinnan grips och polis tillkallas som tar över ärendet.”
- 2019-10-04: ”En sedan tidigare känd man kommer in till säkerhetskontrollen och indikerar som han brukar göra i larmbågen. Vid kontroll av mannen upptäcker vakterna att han har kedjat fast rakblad runt kroppen. Han har även 2 st knivar med sig i en påse. Mannen grips och polis kontaktas som tar över ärendet.”
Jenny Fällström jobbade när kvinnan med batongen kom, och hon minns händelsen:
– Man tror att man är människokännare, men man kan aldrig slappna av, inte ens när det kommer en kvinna med barnvagn till en vårdnadstvist. Ofta letar man efter uppenbarliga busbeteenden, men man kan inte bli bekväm bara för att det är barn med. Kvinnan hade säkert ingen intention att slå någon på truten med batongen, men faktum är att hon hade den med sig i barnväskan bland blöjorna. Hon sa att hon hade hittat batongen och skulle överlämna den till polisen.
Trodde du på det?
– Det är inte min sak att tro. Min sak är att agera på vad jag har framför mig. Jag behöver inte vara otrevlig eller gå i clinch, utan bara säga att du inte får ha med dig batongen in och sedan får polisen ta över.
Jenny Fällström har jobbat som ordningsvakt i 24 år. Länge var hon anställd på ett bevakningsbolag och for runt på olika ställen, men sedan ett drygt år är hon statligt anställd och har Södertörn som fast punkt i arbetslivet.
Trots sina många år i yrket säger hon att hon aldrig känt sig hotad i jobbet. Hon medger dock att det känns obehagligt ibland.
– Det finns mycket gängrelaterad kriminalitet här, och det drar till sig folk som vill sitta som åhörare. Jag kan känna obehag när vissa personer kommer. Det är de som har mentaliteten att ”för mig kvittar det”. De har ingen moralkompass. Klart att det känns. Man är inte mer än människa och man har en familj som man vill komma hem till.
Hur reagerar du då?
– Jag går upp på tå. Och så har jag mina arbetskamrater som stöd. Alla här är väldigt duktiga. Det farligaste är om man börjar gå på rutin. Det kan ha gått bra hundra gånger, men den hundraförsta kan det smälla, säger hon.
Samtidigt stortrivs hon med jobbet.
– Jag har valt det här jobbet för att jag tycker att det är roligt. Jag gillar att jobba med människor och att åka till jobbet utan att ha en aning om vad som kommer att hända. Men jag är beredd på allt.
Som fackligt arbetsplatsombud är det Jimmy Andeblom som för ordningsvakternas talan gentemot arbetsgivarna.
Han säger att man har ett gott samverkansklimat och brukar få gehör i frågor som rör säkerhet och arbetsmiljö.
Szilárd Rado, administrativ direktör på Södertörns tingsrätt, berättar att tingsrätten i höst riktar särskilt fokus på säkerhetsfrågor genom att anordna en säkerhetsvecka som syftar till att öka medarbetarnas medvetenhet och kompetens.
Även om det givetvis är allvarligt att besökare bär vapen och andra otillåtna föremål, är det samtidigt positivt att dessa föremål upptäcks i säkerhetskontrollen, menar Szilárd Rado:
– Det är ett tecken på att vårt proaktiva säkerhetsarbete faktiskt fungerar. Vi tar säkerhetsfrågor på allvar och det är en fråga vi ständigt arbetar med.
Innan vi lämnar Södertörns tingsrätt tittar vi åter in i den trånga passage där säkerhetskontrollen finns. Arbetsplatsen är inte optimalt utformad, konstaterar Jimmy Andeblom.
– Det blir väldigt trångt och krångligt när det kommer mycket folk, speciellt om vi behöver ingripa mot folk. Men det finns en plan för hur vi ska förbättra det, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
