Vettigare villkor
Debatten om nya sjukskrivningregler för utbrända börjar i fel ände. Det viktiga är rimliga villkor i arbetslivet och rätt till en god behandling. Kunskapen om rehabilitering måste också öka.
Stressade människor mår dåligt. Stressade myndigheter gör ett sämre jobb. Det blev tydligt när Socialstyrelsen efter stormen mot de nya riktlinjerna för sjukskrivning förklarade att tanken aldrig var att utbrända inte skulle sjukskrivas, utan att det blivit missförstånd eftersom man haft så kort om tid på sig. Den ansvariga ministern, Cristina Husmark Pehrson, visade förståelse och gav myndigheten mer tid – trots att regeringen tidigare skyndat på arbetet.
Motiven bakom reformen har ifrågasatts. Innan omsvängningen sade socialförsäkringsministern att pengar som sparades med de nya riktlinjerna kunde användas till sänkta skatter. Det är ingen vågad slutsats att protesterna hade stor betydelse för regeringens plötsliga vilja att ge Socialstyrelsen bättre förutsättningar att göra sitt jobb och ändra de skrivningar som kunde tolkas som orimliga.
Tyvärr möts inte alla statligt anställda av samma förståelse. Tuffa nedskärningar och ökande krav har gjort arbetsbördan ohållbar för många. Möjligheten att påverka arbetssituationen är ofta liten. Då räcker det inte att sova i tre dygn och sedan börja arbeta igen, som Cristina Husmark Pehrson berättade att hon gjort när hon själv hade ”en släng av utbrändhet”. Ministern säger att arbetsgivaren måste ta ett större ansvar. Som ansvarig för statens verksamheter borde hon föregå med gott exempel.
Utvecklingen på arbetsmarknaden är en del av förklaringen till dagens epidemi av stressjukdomar. När produktiviteten per arbetad timme de senaste åren ökat mer i Sverige än i de flesta jämförbara länder, är det resultatet av tuffa effektiviseringar. Många som inte klarat den ökade takten har tvingats bort från arbetsmarknaden, medan trycket blivit allt högre på dem som är kvar.
Situationen på våra arbetsplatser måste bättre anpassas till människors förutsättningar. Det kräver nytänkande, ny kunskap och ekonomiska resurser. Det är svårt men nödvändigt. Ingen ska riskera sin hälsa på grund av orimliga villkor på jobbet.
Den som ändå drabbas måste snabbt få stöd och behandling. En lång bortavaro kanske inte är det bästa för alla. Men att jobba på i samma takt med samma arbetsuppgifter är inte möjligt. Vi behöver arbetsgivare som inser att medarbetare måste kunna komma tillbaka till jobbet på rimliga villkor. Vi behöver också mer kunskap om hur det sker på bästa sätt. Försäkringskassan har konstaterat att det saknas forskning på området.
Nyligen avslöjade ST Press också att uppföljningssystemet för rehabiliteringsåtgärder inte fungerar. Det går inte att följa upp de stora summor som satsas inom ramen för sjukpenningsanslaget. Att man inte satsat på kunskapsuppbyggnad kring rehabilitering är ett symptom på att detta viktiga område inte stått högt i kurs.
Alla politiker säger sig vilja ha fler människor i arbete. Människor som ställts utanför arbetslivet vill inget hellre än att jobba igen. Trots det är det ingen lätt uppgift att skapa ett hälsosammare arbetsliv. Debatten kring riktlinjerna för sjukskrivning visar på problemen. Förhoppningsvis inser regeringen att fler än Socialstyrelsens experter behöver rimliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb.
Alexander Armiento
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.