Utrota fattigdom och hunger

LEDARE: LEDARE JAN-ÅKE PORSERYD2003-11-27
Av:  Jan-Åke Porseryd

Varje sekund dör ett barn under tio år i världen, direkt eller indirekt av hunger.
Varje år avlider 36 miljoner människor på grund av brist på mat.
Det visar färska siffror från FN.
Hunger, brist på mat är det yttersta uttrycket för fattigdom.
Men fattigdom är mer än så.
”Fattigdomen är som att leva i fängelse, i livegenskap, och vänta på att bli befriad.”
Så sade en ung kvinna på Jamaica i Världsbankens stora undersökning om fattigdomen häromåret. 20 000 fattiga i 23 länder frågades ut om hur de ser på sina liv.
En kvinna i Moldavien, det fattigaste landet i Europa, uttryckte sin förtvivlan:
”Fattigdom är smärta, den känns som en sjukdom. Den attackerar en person inte bara materiellt utan också psykiskt och moraliskt. Den gröper ur ens värdighet och driver en mot fullständig hopplöshet.”
I dag lever drygt en miljard män, kvinnor och barn i världen – av en befolkning på sex miljarder – på mindre än en US-dollar (cirka 9 kronor) per dag.

Detta fattigdomstillstånd förstärks nu ytterligare av den ohyggliga hiv/aids-spridningen. 40 miljoner människor lever i dag med aids. Mer än 28 miljoner finns i Afrika söder om Sahara. I Afrika dog två miljoner människor av aids förra året. 14 miljoner barn har förlorat en eller båda sina föräldrar i aids. Och sjukdomen fortsätter att sprida sig med oförminskad styrka.

Det är förskräckande siffror. Fattigdomen, med hunger och sjukdomar som hiv/aids, måste betecknas som ett katastroftillstånd för världen.
Den välbeställda världens insatser är bara som droppar i havet trots att resurser finns. Världen är rikare än någonsin och det produceras tillräckligt med mat för att föda hela mänskligheten, enligt FN.
Ändå går utvecklingen alltför långsamt. Det stolta FN-målet från år 2000 att halvera fattigdomen fram till 2015 ser nu att kunna förverkligas först 2030.
Det finns flera skäl till att vara betänksam om den rika världens vilja att sätta till verkliga krafttag. USA, världens rikaste land, har beslutat att stödja det egna jordbruket med 1 530 miljarder kronor(!) de närmaste tio åren samtidigt som u-ländernas jordbruk utarmas.

Vad som krävs är handfasta åtgärder för att omfördela världens tillgångar; och naturligtvis en politisk vilja att göra det. Det är bråttom.
I första hand måste biståndet till de fattiga länderna ökas ordentligt. I dag når bara ett fåtal länder – däribland Sverige – upp till, det alltför blygsamma, målet på 0,7 procent av BNP till bistånd.
Dessutom krävs en snabb reglering av u-ländernas enorma skulder till den rika världen, i första hand genom att räntorna skrivs av. Länderna söder om Sahara i Afrika, för att ta ett exempel, har en skuld på 1 800 miljarder kronor till den rika världen. Enbart räntan på den skulden är mer än vad de har råd att satsa på hälsa och utbildning av sina 306 miljoner barn.
Så kan utvecklingen inte fortsätta. Misären måste utrotas om människorna i världen ska kunna ges värdiga levnadsvillkor.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA