Uppmuntra anställda att kritisera
På arbetsplatser med högt i tak kan medarbetarna bidra till utveckling. Därför är det ett problem för hela samhället när myndighetsanställda inte vågar föra fram kritik.
För att myndigheterna ska kunna utvecklas och bli mer effektiva måste de ta till vara medarbetarnas kunskap och engagemang. Det förutsätter att de anställda kan säga sin mening i den offentliga debatten och internt på arbetsplatsen.
Men i en undersökning som Fackförbundet ST gjort bland sina medlemmar svarar många att de inte har den möjligheten. Bara 27 procent instämmer helt i att de internt kan föra fram kritik mot hur verksamheten fungerar. Många instämmer »delvis«, vilket måste anses vara otillräckligt. 11 procent instämmer inte alls.
När det handlar om möjligheten att offentligt framföra kritiska uppfattningar ser siffrorna ännu dystrare ut. Det är tydligt att den grundlagsskyddade meddelarfriheten, som ger offentliganställda rätt att tala med journalister om vad som sker på deras arbetsplatser, i praktiken inte fungerar som den ska.
Statstjänstemäns rätt att bidra till insyn genom att lämna information till medierna är viktig och måste försvaras. Men även deras möjlighet att internt föra fram kritiska synpunkter på hur verksamheten fungerar är viktig för vårt samhälle.
Sådan kritik är ett uttryck för engagemang, för en tro på möjligheterna till förbättring. En god arbetsgivare välkomnar ett sådant engagemang från dem som själva ser hur saker fungerar på arbetsplatsen, och drar nytta av det för att upptäcka och komma till rätta med brister. Öppenheten främjar ett gott klimat och bidrar till utveckling.
Men viljan att säga sin mening kan vara skör. Om anställda uppfattar att frispråkighet kan straffa sig i form av sämre arbetsvillkor, lön eller utvecklingsmöjligheter kommer tystnaden att breda ut sig. Att många myndighetsanställda i dag har osäkra anställningar eller ser en risk att ersättas av inhyrd arbetskraft spär på känslan av utsatthet.
Arbetsgivarna måste inseatt många medarbetare inte känner sig trygga nog att framföra sina åsikter – och göra allt de kan för att ändra på det.
En självklar åtgärd borde vara att omvandla så många osäkra jobb som möjligt till tillsvidareanställningar. Det är också centralt att i ord och handling tydligt visa att alla medarbetares synpunkter är välkomna – också om de är kritiska. Var och en som för fram sin åsikt måste bemötas på ett sätt som stimulerar, och inte avskräcker, andra att följa efter. Blotta misstanken om att den som uppfattas som obekväm kan utsättas för repressalier räcker för att skrämma till tystnad. Att 21 procent av de svarande i STs enkät anser sig ha drabbats av nackdelar när de framfört kritik visar på en misstro som kommer att ta tid att reparera.
Som statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg säger till Publikt är det orimligt att anställda på myndigheter ska behöva oroa sig för att stöta sig med ledningen. Både STs ordförande Britta Lejon och civilminister Stefan Attefall konstaterar att kunskaperna om statstjänstemannarollen, yttrandefriheten och meddelarfriheten måste bli större.
Det krävs att myndighetscheferna tar de dystra siffrorna på allvar och agerar.
Alexander Armiento,
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
