Statstjänstemän bör uppmuntras säga sin mening
När statsförvaltningen inspireras av näringslivets kultur kan anställda mötas av kravet att främja sin arbetsgivares intressen. Men statstjänstemän har rätt att kritisera även den egna myndigheten.
Anställda på Trafikverket ska »ta tillvara och främja Trafikverkets intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i Trafikverkets angelägenheter«. Det är en häpnadsväckande förhållningsorder för statstjänstemän, ett ordval som låter som om det hämtats från ett privat företag angeläget om att visa upp en välputsad fasad.
Avsnittet om sociala medier i Trafikverkets internetpolicy börjar visserligen med konstaterandet att statsanställda har en grundlagsstadgad yttrandefrihet, men när man läser vidare infinner sig frågan om myndighetens ledning förstår vad det innebär.
När Publikt frågar Trafikverkets förhandlingschef om policyn för han ett resonemang om att de anställda måste hålla isär sina roller och vara tydliga med att de uttalar sig som privatpersoner när de framför privata åsikter. Men texten kan knappast tolkas på annat sätt än att lojalitetsplikten fordrar att de agerar i linje med »Trafikverkets intressen« oavsett i vilken roll de uppträder.
En myndighet får inte formulera sig så att medarbetarna riskerar att tro att de ständigt måste vakta sin tunga i sociala medier eller andra sammanhang. Statligt anställda har rätt att delta i det demokratiska samtalet utan några krav på att främja sin arbetsgivares intressen.
Det formuleras utmärkt i Värdegrundsdelegationens skrift om de principer som ska vägleda myndigheterna och deras anställda, Den gemensamma värdegrunden: »Den statsanställde har dock samma yttrande- och föreningsfrihet samt åsiktsfrihet som övriga medborgare, och således samma rätt att offentligt uttrycka exempelvis sina åsikter om myndighetens verksamhet och om gällande lagstiftning. Det är av vikt för en vital debatt och utveckling att den statsanställde kan bidra med både faktaunderlag och synpunkter. Dessutom bör den kloke och omdömesgille statsanställde inte dra sig för att i vissa situationer offentliggöra missförhållanden.«
Statstjänstemän bör i första hand vara lojala med medborgarna, som är deras uppdragsgivare. Men i dag inspireras många myndigheter av kulturen i det privata näringslivet och har blivit angelägna om att »vårda sitt varumärke«. Att krav på lojalitet och diskretion skrivs in i policydokument är ett tecken på detta.
Utvecklingen har lett till att många statligt anställda inte törs säga sin mening. I en undersökning som Fackförbundet ST presenterade förra året instämde bara 13 procent helt i att de kan framföra kritiska uppfattningar om verksamheten offentligt. 23 procent instämde inte alls.
Mot den bakgrunden borde en policy för hur myndighetsanställda kan och bör använda sociala medier först och främst slå fast rätten att ge uttryck för sina åsikter. Om den därutöver på ett sakligt och tydligt sätt beskriver vad lagar och förordningar säger kan den vara ett bra stöd för medarbetarna.
Statliga arbetsgivare bör utforma sina policydokument så att de bidrar till att statstjänstemännen vågar delta i den offentliga debatten. Det är viktigt för demokratin.
Alexander Armiento
Chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
