Statens arbetsgivare får inte strunta i arbetet för jämställda löner
Lagen är tydlig: Alla arbetsgivare ska varje år göra en lönekartläggning. Större arbetsgivare har dessutom krav på sig att skriftligt dokumentera detta arbete och upprätta en åtgärdsplan för jämställda löner. Arbetet ska vara avslutat innan året är slut.
Men som Publikt visar i detta nummer har flertalet av landets trettio största statliga myndigheter inte till fullo följt de krav diskrimineringslagen ställer på området. Bara sju av dem har de senaste två åren gjort det som krävs och i rätt tid.
Många myndigheter har inte klarat deadline – exempelvis uppger Arbetsförmedlingen att man fortfarande inte är i mål med 2017 års lönekartläggning. Försvarsmakten samverkade och skrev under sin lönekartläggning för 2017 i maj i år.
Nära hälften av de trettio myndigheterna svarar Publikt att de åtminstone ett av de två senaste kalenderåren över huvud taget inte gjort lönekartläggningar på det sätt som lagen kräver. Bland dem finns exempelvis Försäkringskassan, Lunds universitet och Statens institutionsstyrelse.
Reglerna om lönekartläggningar är inte någon bortglömd kvarleva från forntiden utan ett arbetssätt för jämställda löner som både Diskrimineringsombudsmannen och regeringen framhåller som effektivt och viktigt. Så viktigt att den S-MP-regering som tillträdde efter valet 2014 valde att skärpa reglerna och kräva att lönekartläggningarna ska göras årligen, och inte som tidigare bara vart tredje år.
Samtidigt som riksdag och regering beslutat att ställa dessa krav på alla landets arbetsgivare, förmår alltså många av landets största statliga myndigheter inte leva upp till dem. Förklaringarna varierar – många skyller på resursbrist, på några ställen har arbetet stött på hinder, och någon arbetsgivare ifrågasätter metoden som sådan och säger sig i stället arbeta för jämställda löner på annat vis.
Men diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg är mycket tydlig: Kartläggningarna ska göras årligen, innan året är slut – och det finns inget utrymme för undantag.
Statliga myndigheter måste ha en hög ambitionsnivå i sitt arbete mot ojämställda löner. Även om det är möjligt att några av de arbetsgivare som inte levt upp till lagens krav ändå gjort ett bra arbete i frågan, tyder myndigheternas svar på att frågan på många håll inte har särskilt hög prioritet.
Det borde naturligtvis också vara en självklarhet att just statliga myndigheter inte bryter mot lagen. Som Agneta Broberg uttrycker saken: de har ”ett särskilt ansvar att vara föregångare när det gäller regelverket”. Styrningen och kontrollen av myndigheterna har uppenbarligen brustit på denna punkt.
Nu krävs tydliga signaler till myndighetsledningarna – det måste vara en självklarhet att lagens krav efterlevs.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.