Alexander Armiento, chefredaktör.
Alexander Armiento, chefredaktör.

Såväl avtal som statsbudget påverkar anställdas arbetsmiljö

LEDARE2020-10-07

Avtalsrörelsen handlar inte bara om kronor och ören utan också om de anställdas arbetsmiljö. Men även om facket gör rätt i att lyfta frågan där, behövs det också pengar i statsbudgeten för att arbetsvillkoren ska bli bättre, skriver Publikts chefredaktör Alexander Armiento.

Under hösten tar fack och arbetsgivare åter upp de avtalsförhandlingar som sattes på paus när coronaviruset kom i vägen. De kommer naturligtvis att påverkas av pandemin – striden om löneökningarnas storlek kan bli hårdare än vanligt i krisens skugga.

ST och de andra förbunden inom Offentliganställdas förhandlingsråd som förhandlar tillsammans på det statliga området har nu lämnat sina yrkanden till Arbetsgivarverket, men lämnat rutan för lönekrav tom tills vidare, i väntan på att industriavtalet ska bli klart.

Det är en klok strategi. Att den internationellt konkurrensutsatta industrin sätter märket för löneökningarna på arbetsmarknaden har gett oss en lång period av reallöneökningar och stabil samhällsekonomi.

Oavsett vilken nivå de centrala avtalen landar på är det inte bara kronor och ören som regleras i dem. De slår även fast hur lönerna sätts – det vill säga vilket inflytande arbetstagarna har över hur utrymmet ska fördelas – och mycket mer än så. Därför kommer facken till förhandlingsbordet med en mängd yrkanden som bland annat syftar till att stärka anställningstryggheten, förbättra villkoren vid omställning och ge de anställda bättre arbetsmiljö.

När pandemin satt många arbetsplatser under hård press måste facken driva på för rimliga arbetsvillkor. På det statliga området kräver ST bland annat att de anställda ska få större inflytande över arbetsinnehållet och arbetstidens förläggning. Facket vill också intensifiera arbetet för inkluderande, jämställda arbetsplatser fria från diskriminering och sexuella trakasserier.

De offentliganställdas arbetsmiljö avgörs dock inte enbart av vad fack och arbetsgivare kommer överens om i förhandlingar, utan också av balansen mellan krav och ekonomiska resurser.

I många delar av statsförvaltningen har en redan stor arbetsbörda blivit större under coronakrisen. Några myndigheter har fått helt nya uppdrag, men alla har också behövt genomföra en snabb och ofta svår omställning till andra arbetssätt. Samtidigt har det på många håll krävts åtgärder för att undvika smittspridning.

Många verksamheter som sedan länge är ekonomiskt pressade skulle ha behövt ett extra tillskott. Men alla de myndigheter som inte omfattas av särskilda satsningar föreslås i budgetpropositionen i stället få sänkta anslag, med hänvisning till att resekostnaderna minskat under coronapandemin. Det är magstarkt.

Även om fack och arbetsgivare drar åt olika håll i avtalsförhandlingarna, finns här ett gemensamt intresse. Tillsammans måste de arbeta för att få riksdag och regering att förstå att myndigheterna behöver stabila planeringsförutsättningar och tillräckliga resurser för att medarbetarna ska kunna göra ett bra jobb.



Alexander Armiento, chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA