Nödvändiga investeringar i integration
På kort sikt innebär det stora antalet nyanlända flyktingar en utmaning. Men med en klok satsning på utbildning och integration kan de göra landet rikare.
De människor som den senaste tiden har kommit till Sverige som flyktingar behöver en fristad och en möjlighet att bygga ett nytt liv i trygghet. De utgör också en värdefull resurs. De kan göra stor nytta i välfärden och i näringslivet. En stor del av dem har redan en utbildning från sitt hemland.
Just nu är det historiskt många som sökt sig till Sverige för att få skydd från krig och förföljelse. Oktober 2015 är den månad då Sverige tagit emot flest asylsökande någonsin. Vid årsskiftet fanns 181 890 inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.
Det är fler än vid något tillfälle tidigare.
På kort sikt innebär detta en stor utmaning. Under den period då antalet flyktingar som kom var som störst fick myndighetsanställda och frivilliga slita hårt under besvärliga förhållanden. Men våra system har på det stora hela klarat de akuta påfrestningarna. Nu fordras dock ytterligare resurser, inom både staten och kommunerna, för att hantera situationen. Som Publikt kan visa i detta nummer syns detta tydligt i de bedömningar av behoven som myndigheterna gjort inför regeringens ekonomiska vårproposition.
Framför allt gäller det Migrationsverket, som administrerar ersättningarna till de asylsökande och kostnaderna för deras boende. Bara för dessa poster bedömer myndigheten att det krävs 28,4 miljarder mer för 2016 än vad som i höstas anslogs i budgetpropositionen. Migrationsverket behöver också växa för att klara sitt uppdrag – trots att omfattande rekryteringar gjordes redan förra året räknar myndigheten med att anställa ytterligare 1 200 personer under året.
Som Publikts sammanställning visar räknar också flera andra myndigheter med kraftigt ökande kostnader de närmsta åren, till stor del på grund av flyktingsituationen. Det behövs fler poliser för exempelvis gränskontroller och avvisningar, migrationsdomstolarna behöver mer personal och Arbetsförmedlingen kommer att behöva mer pengar till bland annat etableringsersättningen för nyanlända.
Det är inget ovanligt att myndigheter begär utökade resurser i sina budgetäskanden, men omständigheterna är denna gång unika. I det läget är det viktigt att pengarna används så effektivt som möjligt, men det går inte att snåla. Det kommer att behövas språkundervisning, andra former av utbildning och praktik. Det måste organiseras snabbt och med hög kvalitet.
Det kommer att finnas de som ifrågasätter de kortsiktiga kostnaderna. Men det handlar om nödvändiga investeringar för att de som får en fristad i Sverige också ska kunna etablera sig och bidra till samhället. Lyckas inte detta kommer det långsiktiga priset för en misslyckad integration att bli mångdubbelt större.
Om beslutsfattare och myndigheter däremot agerar klokt och tar vara på möjligheterna kommer de människor som nu kommit till Sverige på samma sätt som tidigare generationer invandrare att kunna bidra till att göra landet rikare – på många sätt.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.