Många problem när staten outsourcar
Myndigheter bör inte lättvindigt outsourca sin verksamhet. När viktiga statliga uppgifter utförs av privata företag är risken stor att det uppstår problem. Det är inte heller säkert att det blir lönsamt.
Nu avvecklas systemet med etableringslotsar för nyanlända flyktingar. Det kan inte kallas annat än ett fiasko. Problemen har varit många: bristande kvalitet, aggressiv marknadsföring och ren kriminalitet bland de företag som arbetat på Arbetsförmedlingens uppdrag.
Det är bra att myndigheten nu ersätter lotsarna med anställd personal. Men i skiftet kommer de redan hårt belastade etableringshandläggare som nu jobbar på Arbetsförmedlingen att bära en tung börda. Samtidigt drabbas även nyanlända som inte får det stöd de skulle behöva för att komma in i det svenska samhället.
Det var den tidigare borgerliga regeringen som skapade ett system där nyanlända skulle välja mellan upphandlade etableringslotsar. Arbetsförmedlingen fick order att tillämpa lagen om valfrihetssystem, lov. Det har lett till att hundratals vinstdrivande företag kämpat för att locka till sig människor som i många fall haft begränsad kunskap om systemet och de alternativ som stått till buds.
Riskerna fanns inbyggda i modellen, konstaterar Statskontorets Peter Ehn i detta nummer av Publikt. Han har granskat outsourcing av myndigheters kärnverksamhet i en färsk rapport, som borde läsas av alla politiker och myndighetschefer som vill lägga ut centrala myndighetsuppgifter på företag.
Rapporten pekar på flera faror med outsourcing. En organisation som köper in expertis riskerar att förlora sin egen kompetens. Privata företag och deras medarbetare utgår från ett vinstintresse, inte från den värdegrund som ska prägla statens verksamheter – demokrati, rättssäkerhet och att tjäna medborgarna. Det är inte ens säkert att det lönar sig att köpa in tjänster – det kan kräva en omfattande och dyr apparat för att kontrollera kvaliteten.
Statskontorets rapport går inte närmare in på villkoren för leverantörsföretagens anställda, men det är en viktig facklig fråga. Konkurrensutsättningen sätter press på löner och villkor. Outsourcing kan innebära besparingar genom att rulla tillbaka de framgångar som de anställda haft i sina kollektivavtalsförhandlingar. Ett leverantörsföretag kan låta samma arbetsuppgifter utföras av människor vars arbete kostar mindre. Och som riskerar att förlora sina jobb i nästa upphandling.
En viktig åtgärd för att bromsa lönedumpning är att ställa krav på att anställda i de företag staten anlitar ska ha villkor i nivå med kollektivavtal. Även om möjligheten redan finns har myndigheterna tvekat att utnyttja den. Nu planerar regeringen, som Publikt berättar i en annan artikel i detta nummer, att göra det obligatoriskt. Det är ett steg på vägen mot konkurrens på mer rättvisa premisser.
Men innan man kommer så långt som till ett beslut om outsourcing borde frågan om vilka risker det kan innebära prövas noggrant. Arbetsförmedlingens exempel avskräcker. En blind tro på marknadslösningar får inte tillåtas att sätta förtroendet för statens verksamheter på spel.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
