Integriteten i arbetslivet måste skyddas bättre
Arbetsgivare kan i dag begära att jobbsökande ska visa ett utdrag ur belastningsregistret. Det är olyckligt att vi fortfarande saknar en lag som begränsar den möjligheten. Det är en av flera åtgärder som behövs för att stärka integritetsskyddet i arbetslivet.
I dag har arbetsgivare en mängd möjligheter att kontrollera sina anställda. Det går att registrera användning av dator och telefon, liksom in- och utpassering i lokalerna. Det går att medlyssna på telefonsamtal. Det går att hålla koll på privata inlägg i sociala medier.
Till skillnad från i flera andra länder kan svenska arbetsgivare också utan några hinder begära att arbetssökande ska visa upp utdrag ur belastningsregistret där det framgår om de dömts för brott.
Visst finns det yrken och sammanhang där det är befogat med en viss kontroll, exempelvis när det handlar om arbete med barn och unga eller tjänster där säkerhetskraven är höga.
Men det är inte alltid som skälen väger så tungt att de övertrumfar behovet av att värna människors integritet. Även den som inte har något att dölja kan uppleva en kontroll som ett ingrepp i den personliga sfären.
Antalet arbetsgivare som vill se utdrag ur belastningsregistret tycks dessutom ha ökat mycket kraftigt på senare år. 2003 begärde enskilda ut drygt 40 000 registerutdrag. 2016 hade antalet växt till drygt 300 000.
När möjligheten för enskilda att få del av dessa utdrag infördes slogs det fast att det vore ett missbruk om arbetsgivare skulle börja kräva att få granska dem. Men så har det nu blivit. Det är inte rimligt att människor som sedan länge sonat sina brott riskerar att utestängas från stora delar av arbetsmarknaden. Det behövs ett mer restriktivt regelverk.
Redan 2009 föreslog utredningen om integritetsskydd i arbetslivet att arbetsgivares rätt att fråga efter utdrag ur belastningsregistret skulle begränsas. Men på Regeringskansliet har man inte haft någon brådska i frågan. Först nära fyra år efter att remissvaren kommit in bestämde sig regeringen för att hämta in ytterligare beslutsunderlag – och tillsatte en ny utredning som skulle ta ännu en titt på frågan. Utredningens förslag var att arbetsgivare inte ska få begära att se registerutdrag i andra fall än när det finns ett uttryckligt lagstöd för det. På Regeringskansliet samlade man in nästa omgång remissvar – och därefter gick ytterligare tre och ett halvt år utan att något hände. I dagarna tillsattes så ännu en utredning, vars uppdrag är att på nytt fundera över om det kan finnas fler verksamheter där arbetsgivarna ska ha möjligheten att begära registerutdrag. Den blir klar i januari nästa år.
Det är obegripligt att regeringen sölat så i denna fråga.
Lika illa är att andra angelägna förslag från 2009 års utredning om integritetsskydd i arbetslivet helt tycks ha glömts bort. Bland dem finns en reglering av medicinska undersökningar och ett förbud mot integritetskränkande övervaknings- och kontrollåtgärder.
TCO har flera gånger uppmanat regeringen att agera även på dessa områden – än så länge utan resultat. Det är olyckligt. Det behövs ett tydligare och starkare skydd för arbetstagares integritet.
Alexander Armiento, chefredaktör.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
