De offentliganställda hjälper Sverige att klara coronakrisen
Coronapandemin innebär svåra utmaningar för samhället. För att möta dem krävs kraftfulla politiska åtgärder för att stärka våra gemensamma institutioner, skriver Publikts chefredaktör Alexander Armiento.
Coronaviruset har orsakat sjukdom och död världen över, och ställt vårt samhälle inför svåra utmaningar.
De anställda inom vården har burit och fortsätter att bära ett tungt lass. Men pandemin har också satt ljuset på den centrala roll som medarbetare i många andra delar av den offentliga sektorn har för att Sverige ska kunna ta sig igenom en svår kris.
De som arbetar med smittskydd, krisberedskap och stöd till vårdsektorn gör just nu livsviktiga insatser i en pressad situation. Trycket är högt även på de myndigheter som hanterar socialförsäkringarna, ger stöd till krisande företag och möter dem som nu blivit arbetslösa.
På många ST-arbetsplatser har risken för smitta dessutom blivit ett stort arbetsmiljöproblem. De flesta arbetsgivare verkar ha tagit frågan på allvar. Men utmaningarna är stora, inte minst där man arbetar med personer som är frihetsberövade – som Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Migrationsverkets förvar. Det är verksamheter som för att upprätthålla god säkerhet skulle behöva mer personal även i en normal situation. Pandemin innebär att medarbetarna blir än mer utsatta.
Smittskyddsåtgärderna har inneburit ett svårt ekonomiskt slag mot många verksamheter. Flygbranschen har drabbats mycket hårt. För Luftfartsverkets del har situationen blivit särskilt problematisk, eftersom regelverket för korttidspermitteringar utformades på ett sådant sätt att det inte kan användas av myndigheter. Därmed har Luftfartsverket nu tvingats varsla nära hälften av de anställda.
Om dessa medarbetare sägs upp innebär det att landets transportsystem försvagas kraftigt, vilket skulle försvåra en framtida återhämtning. Regeringen måste ta initiativ för att myndighetens personal ska kunna räddas kvar.
Coronapandemin har fått tragiska konsekvenser och visat hur sårbart vårt samhälle är – men också hur viktiga våra gemensamma institutioner är för att möta en kris.
Om ekonomin ska kunna återhämta sig är det också viktigt att hushållens köpkraft inte urholkas. Krisande företag kan inte räddas av långsiktigt sänkta löner. Tvärtom behöver den uppskjutna avtalsrörelsen ge människor mer pengar i plånboken. Då kan efterfrågan ta fart på allvar igen.
För att arbetslösheten ska minska och hjulen ska få fart kommer det också att behövas politiska satsningar på bred front. Det borde vara självklart att ta chansen att stärka de många offentliga verksamheter där behoven är stora – det gäller inte bara vård, skola och omsorg, utan även exempelvis högre utbildning, rättsväsende och underhåll av infrastruktur.
Coronapandemin har fått tragiska konsekvenser och visat hur sårbart vårt samhälle är – men också hur viktiga våra gemensamma institutioner är för att möta en kris. Förhoppningsvis leder det till att fler inser vikten av att vi tillsammans bygger dem starka.
Alexander Armeinto, chefredaktör för Publikt.
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
