Avtalsrörelsen öppnar möjligheter
Tack vare framgångar i avtalsförhandlingar har facket kunnat förbättra villkoren för sina medlemmar. Nu väntar en ny, tuff avtalskamp för de anställda på statliga myndigheter.
Till slut kom parterna inom spårtrafiken överens om ett nytt avtal. Vägen dit var lång och besvärlig. STs företrädare kämpade vid förhandlingsbordet för att hitta en lösning som tryggar de anställdas villkor när en ny aktör tar över en verksamhet. Målet var att undvika situationer som den på SJ Götalandståg, där den nya arbetsgivaren ville försämra löner och villkor.
Med medlares hjälp löstes knutarna till slut upp. Nu ska parterna tillsammans se över det centrala avtalet – vilket förhoppningsvis leder till att lägstanivån höjs i hela branschen. Det skulle göra det svårt för företag att konkurrera genom att kräva att anställda accepterar sämre löner och villkor. Skulle processen inte komma framåt har facken möjlighet att säga upp det treåriga avtalet varje år; ytterst finns konfliktvapnet alltså kvar.
Överenskommelsen innebär också ett »framtungt« avtal, där de största löneökningarna kommer redan första året. Det är givetvis en fördel för arbetstagarna.
Slutresultatet av förhandlingarna för STs medlemmar inom spårtrafiken visar att det går att lösa även svåra problem vid förhandlingsbordet och att kollektivavtalen är en effektiv väg att säkerställa att anställda får det bättre.
Nu är det dags också för parterna på myndighetsområdet att börja diskutera hur ett nytt avtal ska se ut. Före midsommar presenterade Offentliganställdas förhandlingsråd – där ST ingår – och Arbetsgivarverket sina yrkanden.
Många av arbetsgivarnas yrkanden känns igen från tidigare år. Gång på gång har de krävt sifferlösa avtal – alltså att överge principen att slå fast hur stort löneutrymmet blir om de lokala parterna inte kommer överens om något annat. Om de fick som de ville skulle lönerna avgöras under fredsplikt. En sådan ordning gör att arbetstagarna inte kan gå i konflikt om de inte är nöjda med vad som erbjuds.
Arbetsgivarverket har också sagt upp det statliga trygghetsavtalet och vill dessutom förändra tjänstepensionsavtalet. Det lär innebära att förhandlingarna blir svåra – för facken handlar det om att försvara den trygghet och de värden som finns i två omfattande och viktiga avtal.
Facken har naturligtvis egna krav på förbättringar för de anställda, krav som tagits fram i dialog med medlemmarna. Ett viktigt yrkande från ST är att medarbetarna ska få större inflytande över sin arbetstid. Ett annat är att det ska finnas lokala restidsavtal som reglerar ersättning för den som reser utanför ordinarie arbetstid.Som Publikt tidigare rapporterat saknas sådana avtal fortfarande på många myndigheter.
En avtalsförhandling är en byteshandel och ingen av parterna kan räkna med att få igenom hela sin önskelista. Tyvärr måste facken i dagens avtalsrörelser lägga stor kraft på att försvara vad man redan en gång uppnått. Men förhoppningsvis kan facken trots det även denna gång göra åtminstone små framsteg i sitt arbete för bättre villkor på jobbet.
Alexander Armiento,
chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
