Arbetsmiljön måste prioriteras ännu högre
Ingen ska behöva bli sjuk av sitt jobb. Att arbetsmiljöfrågan nu får uppmärksamhet är positivt – men det krävs större satsningar för att nå resultat.
Det handlar om några ganska enkla principer för hur det ska fungera på en arbetsplats. Ingen ska ha en ohälsosam arbetsbelastning. Alla ska veta vad de förväntas göra, hur de bör prioritera när tiden inte räcker till och vart de kan vända sig om de behöver hjälp och stöd i jobbet. Arbetsgivaren ska se till att chefer har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. Och de som har psykiskt påfrestande arbetsuppgifter, som att möta människor i svåra situationer, ska få det stöd de behöver för att inte må dåligt av det.
Det är några av huvudpunkterna i Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Principer som egentligen borde vara självklara – ändå vet vi att det långt ifrån alltid ser ut så på våra arbetsplatser. Slimmade organisationer och svagt ledarskap är vanliga orsaker till att människor slits ut av stress eller hamnar i kläm. Allt fler blir sjukskrivna med psykiska diagnoser på grund av att de far illa i arbetslivet – med stora kostnader för individen, arbetsgivaren och samhället som följd.
De nya föreskrifterna är tydliga, men kommer knappast ensamma att kunna råda bot på psykosociala arbetsmiljöproblem. Men rätt använda kan de vara en hjälp att identifiera brister och förebygga ohälsa på jobbet.
Att frågan om hur vi hindrar att människor blir sjuka av sin arbetssituation får ökad uppmärksamhet är betydelsefullt. Ett annat dokument som lanserats i dagarna är regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro, som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll berättar om i Publikts intervju i detta nummer. Det lyfter bland annat fram behovet av förbättrad arbetsmiljö och ökade möjligheter till vård och rehabilitering. Åtgärdsprogrammet åtföljs av satsningar i budgetpropositionen för nästa år, där Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan får höjda anslag. För Försäkringskassans del handlar det om en förstärkning av handläggningen kring tidsgränserna i sjukskrivningen. Det är positivt att regeringen har uppmärksammat behovet av en förstärkning, även om Försäkringskassan begärt betydligt mer pengar än vad som nu anslås för att klara uppdraget.
Regeringen planerar också att presentera en ny arbetsmiljöstrategi i början av nästa år. Den måste innebära höjda ambitioner och ytterligare ekonomiska resurser – till insatser på arbetsplatserna, bättre företagshälsovård och rehabilitering, utökad tillsyn och stärkt forskning. Det behövs också, som bland andra ST påtalat, en samordnande aktör inom arbetsmiljöforskningen – något som saknas sedan Arbetslivsinstitutet lades ned.
När vi får allt fler signaler om arbetsmiljöproblem såväl inom staten som i andra branscher och sjukskrivningarna fortsätter att öka, då krävs kraftfulla och uthålliga åtgärder för att vända trenden. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och regeringens åtgärdsprogram är viktiga steg på vägen, men mycket mer kommer att behöva göras innan vi når det som måste vara vårt mål: ett arbetsliv där ingen behöver bli sjuk av sitt jobb.
Alexander Armiento, chefredaktör
Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.
