Alexander Armiento: Staten behöver ha medborgarnas förtroende

LEDARE2024-09-18

När förtroendet för en myndighet är lågt går det ut över såväl verksamheten som medarbetarna. Det blir svårare att klara av uppdraget om det inte finns en tilltro till att de anställda gör sitt bästa. Det är påfrestande att mötas av misstänksamhet och till och med aggressivitet.

Som framgår i en artikel i detta nummer av Publikt ligger förtroendet för staten i dag inte på en alarmerande låg nivå, men det har sjunkit de senaste två åren. Och vissa enskilda myndigheter får mycket låga siffror.

Statsvetarna som mäter förtroende noterar också en bekymrande trend. ”De senaste tio–femton åren har vi sett en ökande partipolitisering”, konstaterar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Siffrorna är tydliga – framför allt är det Sverigedemokraternas väljare som sticker ut, med ett klart sämre förtroende för myndigheterna än andra.

Flera statsvetare menar att det är befogat att undersöka vad skillnaderna beror på. Helena Wockelberg, docent i statskunskap vid Uppsala universitet, formulerar ett antal frågor som det skulle vara värdefullt att få svar på: ”Är de emot staten i största allmänhet? Är de emot den politik som just de här myndigheterna arbetar med? Tycker de att myndigheterna har rätt uppgift men att de inte lyckas tillräckligt väl? Eller tycker de att myndigheternas sätt att arbeta gentemot den enskilda medborgaren är under all kritik?”

Det betyder inte att de mest högljudda kritikernas svar på dessa frågor ska styra statsförvaltningens arbete, understryker hon – den ska inte försöka vara någon särskild grupp till lags.

Som STs ordförande Britta Lejon framhåller är det dock viktigt att myndigheterna lyssnar när medborgares misstro bottnar i att någonting inte fungerar som det ska.

Men som flera av dem som intervjuas i Publikt konstaterar finns det i dag röster i samhällsdebatten som målar upp en bild av hela statsförvaltningen som korrupt och full av anställda som antingen är inkompetenta eller drivs av dolda agendor. Några sprider rena konspirationsteorier.

De aktörer som främjar en sådan misstro riskerar att göra stor skada. Om medborgarna övertygas om att det inte går att lita på det offentliga Sverige kan det minska lojaliteten med samhället, viljan att betala skatt och beredvilligheten att försvara demokratin och landets gränser.

Därför är det viktigt att seriösa aktörer gör vad de kan för att främja en saklig samhällsdebatt, där olika åsikter kan komma till uttryck men där desinformation möts med fakta. Det kan bidra till att stärka förtroendet för stat och samhälle och bidra till att myndigheterna och deras anställda har möjlighet att lyckas med sitt uppdrag.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA