Stor spionfilm av Tomas Alfredsson
Filmatiseringen av John Le Carrés spionroman Mullvaden kan mycket väl bli höjdpunkten i Tomas Alfredsons karriär, tror Fredrik Sahlin.
Antalet filmer av och med kvinnor ökar sakta men tämligen säkert på repertoaren. Den här positiva utvecklingen kommer emellertid inte märkas av här. Denna gång är det stint av män framför och bakom kameran, men det kan ju kanske vara intressant ändå…
Aki Kaurismäki är en i det närmaste mytisk regissör som sällan, helst aldrig, ställer upp på intervjuer och som då och då försvinner in i alkoholdimman. Men när han väl kommer ut gör han det med en originell och direktverkande berättelse om människor i någon slags marginaltillvaro. Nu, i Mannen från Le Havre, har finnen begivit sig till Normandie varifrån han ger oss en lakonisk nutidssaga om relationen mellan en gammal stöt, hans fru och en liten flyktingpojke. Men miljöombytet har egentligen inte ändrat mycket, som vanligt ser vi bedagade existenser i patinerad scenografi och män som tittar håglöst mot horisonten – vilket är mycket roligare än det låter. (Bio 25/12)
Tomas Alfredson är estetikern som gav oss Fyra nyanser av brunt och framförallt Guldbaggevinnaren Låt den rätte komma in, men om man får drista sig till att titta i kristallkulan är det nog hans senaste som kommer att anses vara hans karriärs magnum opus. Filmatiseringen av Le Carrés spionroman Tinker, tailor, soldier, spy (i Sverige Mullvaden) har redan åkt ärevarv runt globen och hamnar först nu på svensk biograf – och visar sig vara värd alla hyllningar. (Bio 25/12)
Namnet Steve McQueen är väl fortfarande främst förknippat med den milt råbarkade 1960-talsstjärnan från Bullit, men om hans nutida namne, bildkonstnären som blivit långfilmsregissör, fortsätter att leverera svårt begåvade verk som 2008 års Hunger och den kommande Shame lär det snart bli ändring på det. I den förstnämnda såg vi Michael Fassbender svälta ner sig till skelettnivå för att spela den hungerstrejkande IRA-ikonen Bobby Sands, i Shame gör samme skådespelare med full köttslig inlevelse en sexmissbrukare i New York. Alienation, syskonkäbbel och brilliant skådespeleri. (Bio 6/1)
—•l•—
Jan Guillou lär ju ha varit missnöjd med valet av skådespelare till huvudrollen i den första adaptionen av hans romansvit om agent Hamilton– Stellan Skarsgård var för lång och tanig (Guillou hade kanske föredragit en lite mer kompakt man, med korta armar…). I Hamilton – i nationens intresse är det Mikael Persbrandt som knäpper på sig hölstret. Filmen är i skrivande stund inte pressvisad men trailern visar i alla fall att Persbrandts bänkpressande onekligen har gett resultat. Guillou nickar nog gillande. (Bio 13/1).
För att lätta de machodimmor som har drivit in över denna spalt ska det också meddelas att Derek Jarmans konstnärsporträtt Caravaggio nu har hittat till dvd och VOD (video on demand). Brittiske Jarmans film om den homosexuelle renässansmålaren Caravaggios skandalomsusade liv är numera en klassiker men fick på sin tid (1986) en hel del smisk för sin spekulativa framtoning. En negativ amerikansk kritiker skrev att filmen var pinsamt lätt att summera: »Han målar, han älskar, han slåss,
han mördar, han dör«. Vilket ju ändå låter ganska lovande… (Dvd + VOD på triart.se, 14/12)
Fredrik Sahlin är filmrecensent och journalist. Han tipsar om film och dvd i ST Press.