Stor läsning i litet format
Färre sidor borde fler böcker ha. Det tycker Sanna Töringe som tipsar om tre lagom långa böcker för exempelvis resan mellan Sikträsk och Porjus.
En bok för fickan. Den ska vara liten och ändå räcka på resan från Ystad till Malmö, från Hökarängen in till T-centralen, från Sikträsk till Porjus. Alla förlagsredaktörer och författarskolor borde fostra författarna till att hålla igen på antalet sidor. Läsarna drabbas av fysiska skador när de ligger i sängen med tegelstenstunga böcker och skogens träd går åt till pappersmassa. Flera av mina stora läsupplevelser har hållit sig inom det mindre bokformatet. Här är tre av dem.
Filmberätterskan. Författaren Hernán Rivera Letelier är chilenare. Han arbetade som gruvarbetare och lärde sig läsa först som vuxen. Filmberätterskan, utgiven på Norstedts i översättning av Hanna Axén, är en enkel berättelse som tilldrar sig i Gruvbyn ute i öknen. Människor är fattiga, men det finns billiga nöjen. María Margarita är bara tio år, men har en unik förmåga att återberätta filmer. Hon skickas varje vecka till bion och håller sedan en grandios föreställning hemma i sitt ruckel till hus. Vilket är bäst, en vanlig långfilm eller en show av Santa Fe Delcine, som är Marias artistnamn? Alla gånger det senare. Den muntliga berättelsens kraft är oslagbar. Revolvrar ryker, vampyrer suger blod och kärlekspar dansar.
Himlens kamelföl. När futurismen kom galopperande, blev allt annorlunda. Vilken frihet alla poeter måste ha känt! Ellerströms förlag har gett ut Jelena Guros Himlens kamelföl i sin Lilla serie. Det är verkligt små, men betydelsefulla volymer. Jag förälskade mig i Guro för ganska länge sedan, då en liten fin samling dikter, Barfota, gavs ut. Hon tillhörde det ryska poetiska avantgardet och debuterade 1909.
Nu är det översättaren Mikael Nydahl som presenterar henne på nytt. Samma karelska tallar, en drömsk natur med moln och sommar. »Och lättjan./I mitt-på-dan-hettjan.« Orden leker och symbolerna skrattar så att de ramlar omkull. Det är bara att ta emot, alla fyrtiosju sidorna.
De hatade. Magnus Linton är en av de bästa reportageskrivarna i Sverige. I De hatade, om radikalhögerns måltavlor, utgiven på Atlas reportage, lyckas han förklara varför främlingsrädslan och den stora fientligheten är så utbredd i dag.
I denna intensiva reportagebok, skriven under mycket kort tid, tar han oss till romerna i Ungern, till muslimerna i Nederländerna och slutligen till några av Breiviks offer i Norge. Högerextremismen i Europa växer och på sina håll frodas nationalismen. Det vrids åt. Men vi kan aldrig mer säga att vi inte förstod vad som hände.