Småskaliga bryggare slår ut stor stark
Trenden med hantverksöl bara växer. Efterfrågan på att dricka lokalproducerat är större än någonsin och branschen pratar om en ölrevolution. Kanske är begreppet »stor stark« snart historia.
Öldoften är tydlig bland montrarna på Nacka Strand-mässan utanför Stockholm. Till höger och vänster skummar glas när de många besökarna provar utbudet bland alla öltillverkare. Stockholm Beer & Whisky Festival är inne på sitt tjugoandra år. Grundaren
Marianne Wallberg har märkt att intresset för hantverksöl – alltså lokalproducerad öl av små oberoende så kallade mikrobryggerier runt om i landet – exploderat de senaste åren.
– Jag var med och öppnade dammluckorna. Nästan alla som i dag driver mikrobryggerier började en gång som besökare på mässan. Här fick de lära sig mer, säger hon.
När Marianne Wallberg startade dryckesfestivalen i början av nittiotalet kunde man nästan bara välja mellan en stor eller liten stark på krogen. I dag har varje lyxrestaurang en separat ölmeny och varje pub med självaktning har åtminstone en tappkran med närproducerad öl.
Nadja Karlsson på Spritmuseum i Stockholm konstaterar att ölet har klivit in i finrummet.
– Det är en ölrevolution som nu pågår runt om i världen och vi är med i första vågen, säger hon.
Sverige är historiskt sett mer förknippat med sprit än med öl. Men nu pratar svenskar om humlesorter, fatkaraktär och India Pale Ale som aldrig förr.
Nadja Karlsson menar att öl är en alkoholdryck som är förknippad med kristider.
– Tidigare sålde Systembolagets vinkällarbutiker champagne för 1 500 kronor flaskan på löpande band. Det är vad samtliga nyheter i ett ölsläpp från´Systembolaget kan kosta nu. Samtidigt kan du själv rätt billigt brygga hemma vid spisen.
Öl har också blivit en symbol – många vill tillverka sin egen mat och dryck.
– Se på president Obama, även han tillverkar sin egen öl i Vita Huset, säger Nadja Karlsson.
Intresset för mat och öl går ofta hand i hand. De som nu gillar att botanisera bland nya ölsorter är ofta samma personer som återupptäcker den svenska husmanskosten och vill baka och laga den själv, menar Nadja Karlsson.
– Man försöker erövra något som gått förlorat. Under en period har Ica och Konsum dominerat helt. Men nu finns det ett surdegsbageri i varje kvarter. Och salt husmanskost passar bra till öl, säger hon.
Det finns ytterligare en förklaring till den nya öltrenden.
För några år sedan ändrades lagen så att godkända bryggare nu får sälja sitt öl på de tre systembolag som geografiskt ligger närmast bryggeriet. Det är en stor anledning till att så många mikrobryggerier i dag fått luft under vingarna, menar Jonas Henningsson, journalist och medförfattare till boken Mikrorebellersom porträtterar några av de många nykomlingarna i den svenska bryggeribranschen.
– Du går inte in i en klädaffär och säger »Jag vill ha kläder«, eller hur? I dag är det samma sak med öl, du vill veta vad som finns i flaskan och var den kommer ifrån. Många är trötta på själlös och massproducerad öl, säger han.
De senaste två årenhar Systembolaget märkt att intresset för öl från småskaliga bryggerier har ökat tydligt. Men mikrobryggerierna kan än så länge inte alls konkurrera med öljättarna. Mindre än en halv procent av Systembolagets försäljningsvolym kommer från lokalt producerad öl. Om branschen ska kunna växa måste det svenska ölet därför söka sig ut i världen.
Stora aktörer som Carlsberg och Spendrups har förstås märkt av intresset för hantverksöl och de gör sitt bästa för att haka på trenden. De lanserar nya ölsorter med en etikett och känsla som påminner om småproducenternas och har också försökt sig på samarbeten med mer alternativa bryggerier. I vinter öppnar till exempel Nya Carnegiebryggeriet i en gammal fabriksbyggnad i Hammarby sjöstad i Stockholm, ett gemensamt projekt mellan Carlsberg och det i Sverige populära mikrobryggeriet Brooklyn Brewery i New York.
Samarbetet är typiskt för dagens svenska mikrobryggare, som ofta sneglar på ölsorter från USA. Vi i Sverige har egentligen en ganska spännande ölhistoria själva, men vi är dåliga på att ta till oss den, menar Nadja Karlsson:
– Historiskt sett har vi mörka lageröl samt det man kallade svagdricka och dricka som i Gotlandsdricka. Dessutom har vi längre bak i tiden en intressant dryck som mjöd. Kulturhistoriskt har vi begrepp som gravöl. I dag vågar vi inte riktigt omfamna vår ölhistoria, i stället tittar vi lite för långt bort. Jag hoppas att även de gamla svenska öltraditionerna kan komma tillbaka.
