Skildrar maktmissbruk och sjaskigt sex
Efter succéerna Lasermannen och Upp till kamp långfilmsdebuterar nu Mikael Marcimain med filmen Call girl. Förväntningarna är mycket höga på berättelsen om politiker som köper sex, en driftig bordellmamma och unga tjejer som dras in i prostitution.
Mikael Marcimainkommer in på kafét med datorn under armen. Men bara en gång slänger han sig över den för att kolla en detalj. Han är lyhörd och välformulerad, samtidigt som han tillstår att man måste vara lite galen för att vilja
vara filmregissör.
– Det är ett så enormt omfattande jobb och en sådan press på dig som arbetsledare. Dessutom krävs det att du är uthållig och orkar vänta på att finansieringen ska ordna sig. Under tiden får du sysselsätta dig med andra mindre projekt för att överleva. Jag gjorde till exempel två Wallanderfilmer.
Mikael Marcimains genombrott var den egenartade tv-serien Gravensom han kallar sin filmskola. Genom tv-serierna Upp till kampoch Lasermannen har han blivit ett regissörsnamn på allas läppar. Inför filmdebuten är förväntningarna närmast skyhöga.
– Jag är medveten om att det är lite upp till bevis, men det kan man inte tänka på när man arbetar, säger han. Då gäller det främst att behålla det kreativa lugnet i den kaotiska situation som en filminspelning är.
Han beskriver hur det kan se ut:
– Tänk dig att du står i vänthallen på Stockholms central en hel dag – så känns det i huvudet! Folk ropar hela tiden saker till dig och vill att du ska fatta beslut om allt från ljussättning till om de ska ha en cigarett i handen eller inte.
När Mikael Marcimain läste Marietta von Hausswolff von Baumgartens manusutkast till Call girlsa det klick direkt.
– Jag är intresserad av samhällskritiska skildringar, som ju även Upp till kampoch Lasermannenär. Denna historia belyser en patriarkalisk förtryckarmentalitet och unga tjejers utsatthet. Det finns dessutom ett intressant persongalleri och jag kände redan från början att det skulle gå att fördjupa karaktärerna. Sedan gäller det som alltid att hitta berättelsens emotionella hjärta.
Call girl är något så ovanligtsom en politisk thriller. Den är inspirerad av den så kallade Geijeraffären som gav stort eko på sjuttiotalet. Mikael Marcimain berättar att han har gjort extremt mycket research inför filmen.
– Det har varit både upplysande och skrämmande att lära känna den smutsiga och förföriska värld av sexklubbar, strippshower, diskotek och lägenheter för intima möten som filmen skildrar. Jag har även besökt ungdomsvårdsskolor – en liknande miljö som filmens unga callgirl Iris och hennes väninna Sonja kommer ifrån.
Filmen har – innan denens haft premiär – kritiserats för att skildra den forne socialdemokratiske statsministern Olof Palme som en sexköpare.
– Men det här är ingen dramadokumentär utan en fiktiv historia inspirerad av verkliga händelser. Den karaktär Magnus Krepper spelar är enbart en symbol för en statsminister.
Mikael Marcimain menar att Call girl är en udda produktion – i alla fall i det svenska filmutbudet.
– Det är ju ingen polisdeckare om bestialiska mord utan en mörk episk historia om makt och maktmissbruk. Det stora intresset för dokumentären om Olof Palme som haft premiär i höst inger dock hopp om att det finns en publik för mer allvarliga historier.
Call girlär en både arg och skoningslös film.
– Det betyder dock inte att det är en ren actionfilm. Jag skiftar mellan olika berättargenrer och tempot är medvetet långsamt, säger Mikael Marcimain.
– Historien ska smyga sig på och jag är noga med att inte dela in karaktärerna i good och bad guys. Jag vill inte skriva publiken på näsan vad de ska tycka, utan få folk att själva ta ställning.
Han tycker att det var en utmaning att skildra sjuttiotalet – en tidsperiod som ligger så nära och ändå känns så avlägsen.
– Att hitta autentiska Stockholmsmiljöer att filma i var näst intill hopplöst. Det mesta är rivet, bara några gatstumpar och fasader finns kvar. Vi fick bygga upp hela staden.
Parallellt med att Mikael Marcimain lanserar Call girl– som får biopremiär 9 november – jobbar han med ett annat storslaget projekt. Klas Östergrens roman Gentlemenoch uppföljaren Gangsters ska bli både långfilm och tv-serie.
– Det är ett drömjobb och samtidigt ett svårt uppdrag, säger han. Många har läst och älskar dessa böcker. Också de skildrar en speciell tidsanda och en sluten miljö.
