Shoppar konst som aldrig förr
En följd av pandemin är att många nya konstverk kommer att dyka upp i de statliga myndigheternas lokaler under de närmaste åren. På Statens konstråd har man förberett sig för en rekordstor inköpsrunda.
För att stötta konstnärerna i coronakrisen ska Statens konstråd köpa in betydligt fler konstverk än vanligt i år – verk som sedan placeras på statens arbetsplatser. Satsningen görs med hjälp av ett extraanslag på 25 miljoner kronor till myndigheten, samma summa som Moderna museet får för att utöka sina samlingar.
– Det var en trevlig överraskning i budgeten. Att vi och Moderna museet fått så mycket har väl aldrig hänt förr i historien. Det betyder mycket för de konstnärer, gallerister och andra utställningsarrangörer som vi kan köpa av, säger Anders Olofsson som är samordnare för konstansökningar och inköp på Statens konstråd.
Han berättar att myndigheten riggat en särskild organisation för att klara inköp av kanske tusen konstverk i år med befintliga personalresurser, mot normalt runt trehundra.
– Det är en jättestor utmaning, och vi har jobbat ganska mycket med att hitta sätt att växla upp vårt sätt att jobba för att ta emot det här inflödet.
Statens konstråd har upphandlade konstkonsulter som spanar efter konst i hela landet, i år med betydligt större plånböcker än vanligt. Men dessutom genomförs för första gången en offentlig upphandling, där konstnärer själva kan erbjuda verk till inköp. En tanke med det är att konstnärskap som gått under Statens konstråds radar ska upptäckas.
– Även om vi tycker att vi är duktiga är vi inte allvetande. Jag är jättenyfiken och tror att vi kommer att hitta spännande konstnärskap, säger Anders Olofsson.
Ytterligare en modell för inköp prövas, där regionernas konstkonsulenter hjälper till med att föreslå digitala portfoliovisningar.
Konstintresserade medborgare kan följa den intensiva inköpsprocessen under året, bland annat genom presentationer av enskilda verk på myndighetens sajt.
– Tillgängliggörandet är viktigt, man ska kunna följa med löpande i vad som händer. Jag tror att det finns ett stort intresse från allmänheten.
Konstrådets dörr står öppen för all slags konst: bildkonst, skulpturer, ljudkonst, ljus, installationer och ”formhantverk”, som tangerar gränsen mellan konsthantverk och konst. Att så många verk köps in just i år betyder inte att kraven på konstnärlig höjd sänks, understryker Anders Olofsson.
Men det finns också annat att ta hänsyn till i urvalet. Konst som placeras på statliga myndigheter ska spegla konstlivet i hela landet, och det ska vara en balans mellan kvinnliga och manliga konstnärer.
När det gäller geografisk bredd har Moderna museet nyligen fått kritik för att vara alltför Stockholmsfokuserat, men Anders Olofsson tycker att Statens konstråd har bra koll på olika landsändar. Paradoxalt nog har kunskapsläget snarast förbättrats under pandemin, säger han, eftersom konstinköpare, gallerister och konstnärer vässat sin digitala kompetens.
– Nu får jag kontakt med många aktörer runt om i landet som jag inte kände till tidigare. Pandemin har förändrat relationen mellan centrum och periferi, och de förändringarna kommer att betyda jättemycket i framtiden.
Även relationen mellan andelen kvinnliga respektive manliga konstnärer i Statens konstråds samlingar är stadd i förändring, men det är en process som pågått under längre tid. Ungefär 60 procent av de verk som köpts in de senaste åren är gjorda av kvinnor.
– För tjugo år sedan var förhållandet kanske det motsatta. Jag har funderat på vad den här vändningen beror på, men det är ju väldigt många kvinnor som väljer konstutbildningar och examineras, säger Anders Olofsson.
Han räknar med att 2021 års konstinköp kommer att vara utplacerade på myndigheterna inom tre år. Konstkollektioner på arbetsplatserna byts oftast ut i samband med att kontor flyttas eller byggs om, och det sker numera i hög takt. Ett skäl är att allt fler arbetsplatser går över till kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor.
När man gör det minskar kontorsytan – och även väggytan för konst.
– En följd av det är att typen av verk blir annorlunda. Vi har redan sett att det blir fler konstverk som inte måste hänga på en vägg, exempelvis skulpturala verk eller verk som hänger från taket.
Valet av konstverk görs i samråd med arbetsplatsen. Det finns tydliga trender i vad myndigheterna vill ha – och inte vill ha, säger Anders Olofsson.
– Konst från 1970-talet har svårt att hitta ut för närvarande. Då hade konsten rätt mycket politiska budskap och mycket naket eller med sexuella anspelningar. Där finns en känslighet i dag.
Men att enskilda konstverk i samlingarna kan upplevas som provocerande är inget större problem, anser Anders Olofsson. Om ett placerat verk väcker reaktioner kan det avhjälpas med en förklarande text intill verket, eller genom att en person från Statens konstråd kommer ut och håller en guidad visning för personalen.
– Visningar blir ofta väldigt bra, då kan man känna att man vet mer och tycka att det här är vår konst.
Statens konstråd köper även in konstverk som ligger på gränsen för vad man tror är placerbart, säger Anders Olofsson.
– Det är viktigt att konsten kan få en att stanna upp i vardagen och fundera, eller leda till samtal. Den ska inte bara vara en del av inredningen och säga det man redan vet.
