Ljudbokens lyft inget hot mot tryckt litteratur
Allt fler lyssnar på ljudböcker, vilket gett märkbar effekt i den fysiska bokhandeln. Men forskare säger att domedagsprofetiorna om pappersbokens förestående död är överdrivna.
Natur & Kulturs litterära chef, Richard Herold, tar ljudboksdebatten med en nypa salt. Han rycker med sig en kopp kaffe från automaten innan vi tar hissen upp till förlagslokalerna för att prata om något som de också gör ganska lite av – ljudböcker:
– Vi kommer inte att ändra vår utgivningsprofil bara för att det plötsligt finns pengar någon annanstans. Men det är inte formatet som ska styra, utan vi ger ut de bästa böcker vi kan. Och just nu är det överlägset lättare och ekonomiskt mer lönsamt att göra inbundna, fysiska böcker.
Att han behöver ta pappersboken i försvar kräver sin förklaring. I våras uppstod en debatt på Dagens Nyheters kultursidor i samband med att några förläggare kritiserade Bonniers för att anpassa sig till en mer kommersiell, ljudbokstillvänd utgivning. Frågan om vilken typ av litteratur som främjas av förlagen i framtiden ställdes på sin spets.
Richard Herold ser inte ljudboken som en formatmässig konkurrent till pappersboken, utom möjligen när det handlar om inbunden spänningslitteratur.
– Läckberg säljer nog hälften så många inbundna böcker i dag jämfört med för fem år sedan. Och det är framför allt sådana böcker som går bäst som ljudbok, och där har de stora förlagen förlorat ganska mycket i intäkter, förklarar han.
Det betyder inte att de traditionella förlagen står på kö till inspelningsstudion, för enligt Richard Herold är »ljudboksboomen« främst en kassako för de digitala abonnemangstjänsterna.
– Man tjänar ju mindre per lyssnad bok än vad man gör på en inbunden bok, och för ett normalt förlag kostar det rätt mycket att producera en ljudbok. Man måste alltså komma upp i volym för att det ska vara någon vits.
Att framtidens författare kommer att skippa det tryckta formatet och enbart skriva för ljudbok tror han inte.
– Gör man allt jobb med att ta fram en bok av en författare så finns det ingen anledning att inte göra både och. Ljudboken kommer vara en viktig del av marknaden, men för förlagen är den fysiska marknaden just nu större.
Den fysiska bokförsäljningen drar alltså in mer pengar räknat i kronor, men ljudboksförlagen Bookbeat, Nextory och Storytel expanderar snabbt. Förra året ökade de sin försäljning med 50 procent.
Att ljudboksformatet tar allt större plats på olika sätt är det ingen tvekan om. I december släpper Storytel sin egen julkalender för tredje året i rad, en ljudboksserie i 24 delar, och på Folkuniversitetet kan man gå en kurs i att skriva ljudbok. Det har också instiftats priser för både ljudboken och e-boken de senaste åren.
Alexandra Borg är litteraturvetare vid Uppsala universitet och forskar om bokens medialisering. Hon menar att det hör till sakens natur att folk varnar för bokens död så fort nya medier gör entré. Alexandra Borg efterlyser ett bokhistoriskt perspektiv i diskussionen om ljudboken.
– Bokmediet har alltid gått mot ökad tillgänglighet. En av de första skrivteknologierna var ju portabla stenplattor och från dem till dagens läsplatta går en röd tråd: att avsändaren alltid har strävat efter att sprida information så smidigt som möjligt. Jag tror inte att ljudboken eller e-boken är den sista bastionen.
Hon tror inte heller på att ljudboken skulle innebära ett hot mot våra läsvanor, eller mot litteraturen som sådan.
– Pappersboken är i särklass det starkaste gammelmediet. Vi läser ju inte mindre i dag än för trettio år sedan, trots det enorma medieutbud som finns.
Alexandra Borg tror att kritiken mot ljudboken grundar sig i ovana, och att uppdelningen mellan populärlitteratur och kvalitetslitteratur är på väg att upphöra. Hon tar Elena Ferrantes böcker som exempel, de håller både hög litterär kvalitet och tillhör ljudbokstoppen.
Att göra ljudboken till en fiende till pappersboken gynnar ingen, allra minst läsarna, menar hon. Forskningen visar att barn ökar sitt ordförråd genom att lyssna på böcker, och att de får en bättre förståelse för gestaltning och olika berättarperspektiv.
– Bara att få tillgång till berättelser är bra för den personliga utvecklingen, och det är där jag tror litet av litteraturens nytta finns, att den ger oss verktyg att avkoda upplevelser.
För många skådespelare har ljudboksinläsning blivit en möjlighet till nya inkomster.
Skådespelaren My Holmsten har bland annat läst in romanen Flickorna av Emma Cline, som bygger på massmördaren Charles Mansons liv, och deckare av Karin Slaughter. Till skillnad från Richard Herold tror hon att allting som man kan läsa också går att lyssna på.
– Sedan är en välskriven bok mycket lättare att läsa in än en bok som är lite kantigare i språket. Att det finns en rytm i texten, att det inte är jättelånga meningar, och att kommatecken och punkter sitter där de ska underlättar.
En bok på 250 sidor läser hon in på femton timmar uppdelat på fem pass, men förberedelserna tar tid.
– Först måste du läsa boken, för du måste veta hur den slutar när du ska börja läsa in den. Sedan måste man ha koll på uttalen av namn och platser, och jag gör en del anteckningar i marginalerna för mig själv. Sedan underlättar det med en naturlig dramatik, då läser boken nästan in sig självt. Det är väldigt tacksamt.
Konsumtionen av pappersböcker och ljudböcker
- 2017 uppgav 36 procent av den svenska befolkningen att de läser i en bok dagligen, medan 4 procent uppgav att de lyssnade på en ljudbok.
- Den totala försäljningen av tryckta böcker uppgick i fjol till 3,6 miljarder kronor. Motsvarande siffra för de digitala abonnemangstjänsterna var cirka 500 miljoner kronor.
Källor: Nordicom, Svenska Bokhandlareföreningen, Svenska Förläggareföreningen.
