Här står boken i centrum
På arbetsplatser runt om i landet driver personal bibliotek, ordnar byteshyllor och läseklubbar. På jakt efter bokmalar hälsade ST Press på hos Arbetsförmedlingen i Västerås.
Välvaxade plastmattor, lysrör, ett svagt surr från kaffeautomaten. Lunchrummet känns bekant, på gränsen till anonymt: det kunde höra till vilken myndighet som helst. Men just det här rummet – en trappa upp på Arbetsförmedlingen i Västerås – är den bästa platsen för att prata om böcker, tycker medlemmarna i bokcirkeln. Och när eftermiddagssolen strålar, som i dag, är det bara att öppna dörren och fortsätta prata på terassen.
– Hemma börjar man bara oroa sig för städningen. Och ska man behöva laga mat också? säger någon.
Trenden med bokcirklar växer. På nätet bubblar nya sajter upp, där besökarna kan delta i virtuella bokdiskussioner. Och allt fler bokförlag följer Piratförlagets initiativ och ger ut pocketupplagor med särskilt bonusmaterial, som ofta vänder sig just till landets bokcirklar.
Cirkeln förde dem samman
Deltagarna i Västerås sätter lätt ord på sin kärlek till cirkeln: den har fått dem att läsa böcker som de aldrig annars skulle ha öppnat, och samtalet har fört dem närmare varandra.
– Man får en helt ny kontakt med sina arbetskamrater, konstaterar Lena From.
De kommer från Arbetsförmedlingens alla olika enheter, och kände inte varandra innan cirkeln drog igång. På dagarna förmedlar de jobb inom industri och teknik, handel och restaurang, vård, omsorg och offentlig förvaltning. Men i bokcirkeln pratar de sällan om jobb.
– Vi har fått veta saker om varandras familjer och släkter, vi har diskuterat både språk och kärlek och integration!
I dag har någon med sig en banan för blodsockret, någon annan en kopp kaffe. Men träffarna här handlar inte om fika – det är pratet som är det viktiga.
– Man skulle kunna tro att cirkeln ökar den där vardagsstressen, men nej, det är tvärtom! Det är otroligt avslappnande, säger Lena From.
– Man kommer hit och är alldeles trött efter jobbet, men några timmar senare är man jättepigg! fyller Sofie Ankarswed i.
Man måste inte ha läst allt
I kväll är det Min far hade en dröm av Barack Obama som ska diskuteras. Elisabeth Thoresson kastar ut en första fråga:
– Okej, men vad tyckte ni då?
Mer behövs inte, flera personer hugger direkt. Åsikterna spretar, men bara hälften av deltagarna har tagit sig igenom de 456 sidorna.
– Det tar stopp. Alla detaljer, det bara går inte! tycker någon.
Att dyka upp ändå, även om man inte har svalt hela boken, är inget fel.
– Tvärtom, det kan ju vara bra för diskussionen: varför gillade du inte boken? Tyckte någon annorlunda? Plötsligt blir man medveten om en massa saker som man kanske missar när man bara lägger en bok åt sidan och kastar sig över nästa, säger Sofie Ankarswed.
Deltagarna bestämmer böcker tillsammans. De började med pockettoppen – för att inte behöva lägga tid på att jaga böckerna – men har sedan läst sig igenom olika genrer: deckare, reportageböcker, kärleksromaner och klassiker. Reportageboken I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra av Pontus Herin väckte kraftigast reaktioner (»Alla har ju åsikter om integration«), medan favoriten för de flesta har varit romanen Alltid hos dig av Maria Ernestam (»Jag låg vaken en hel natt, jag kunde inte sluta«).
– Det konstiga är att varenda bok har lett till jättediskussioner. Man börjar i någon ände och sedan bara blir det så här! säger Sofie Ankarswed och slår ut sina händer. Hon låter dem snurra i luften för att illustrera hur samtalet brukar snirkla sig fram på helt oväntade vägar.
Introduktion vid varje träff
Flera ST-arbetsplatser har egna bokklubbar – och varje cirkel har sin egen struktur. På Naturvårdsverket ansvarar myndighetens bibliotekarie, Ulrika Domellöf Mattsson, för läsecirkeln. Där sker träffarna glesare, med några månaders mellanrum. Anmälan är öppen: inför varje ny omgång anmäler sig deltagarna på intranätet. Fika är viktigt (»Det ska ju vara mysigt!«) och platsen har avgjorts av vilket rum som har de mjukaste fåtöljerna. Ulrika Domellöf Mattsson förbereder en kvartslång introduktion till varje träff.
– Jag tycker att det är roligt, och tror att det är bra för att värma upp. Jag berättar lite om boken och författarskapet. Men jag försöker hålla det ganska lättsamt.
Diskuterar även »dålig« litteratur
Medan Naturvårdsverkets cirkel började med att läsa en rad nobelpristagare, tycker arbetsförmedlarna i Västerås att det är viktigt att också diskutera sådant som anses vara dålig litteratur.
– Jag retar mig på sådana uppdelningar. Vadå sämre litteratur? Det finns massor att diskutera i deckare också, säger Inger Tilstam.
Inledningsvis hade några av deltagarna också en »rädsla för att det skulle bli en massa överanalyserande«, att det skulle »bli som i skolan igen« och att de skulle grotta ner sig i små detaljer.
– Jag hade faktiskt en oro i början: ska vi verkligen läsa samma bok allihop? Gud vad pretto! Om vi läser olika kan vi ju åtminstone ge varandra boktips, tänkte jag, minns Sofie Ankarswed med ett leende.
Men hon blev övertalad om att en gemensam bok skulle ge bättre diskussioner. Och nu håller hon med.
– Tänk vad mycket jag hade missat annars! Det är visserligen samma bok, men alla har så olika tankar och läsupplevelser. Jag känner mig faktiskt tacksam för att jag får ta del av det.
Starta bokcirkel – så här gör du
- Bestäm det praktiska. Hur ofta ska ni ses? Var och på vilket sätt? Hur många vill ni vara? Antalet påverkar samtalet. Om ni är många kanske ni vill dela upp er i mindre grupper?
- Hitta en bra samtalston. Ingen har rätt, ingen kan tycka fel, läsupplevelser är personliga.
- Frågeställningar. Under läsningen kan ni till exempel fundera över vem som berättar historien och om personerna känns »äkta«. Vad handlar boken om, finns något huvudtema? Har läsningen gett några nya insikter? Blev ni berörda – i så fall av vad, och varför? Hur är språket uppbyggt? Vilka känslor väcker boken? Vad tycker ni om inledningen? Om slutet? Skulle ni rekommendera den till andra – varför, eller varför inte?
- Är samtalet trögstartat? Pröva att börja med en runda där alla får betygsätta boken och kanske motivera sitt val. Gör samma runda efter samtalet – har någon ändrat sig?
