Cecilia Nilsson spelar Marianne, en handläggare på Försäkringskassan som till slut får nog och gör uppror.
Bild: Linus Meyer
Cecilia Nilsson spelar Marianne, en handläggare på Försäkringskassan som till slut får nog och gör uppror.

Handläggaren blir hämnare

KULTUR: SCEN2012-01-24

Duvgrå kostym, glasögon på näsan och slut på tålamodet. När handläggaren på Försäkringskassan till slut tappar humöret blir hon en hämndens ängel.

Av:  Josefin Olevik

Vi vet att en och annan medarbetare ibland hamnar i kläm i det stora samhällssystemet. En mellanchef här, en handläggare där. Omöjliga uppgifter och så – poff – är någon uppsagd på grund av arbetsbrist. Men vi är ovana vid att de kantstötta tar lagen i egna händer och slår tillbaka med superkrafter.

Uppsala stadsteater inspirerar med den nyskrivna föreställningen Den flygande handläggaren till moteld. Varje tjänsteman har sin gräns. I pjäsen blir det här en vändpunkt – då det enda kvarvarande alternativet är att dra på sig hämnardräkten.

Så här: Försäkringskassan vill byta ut sina handläggare mot en server, eftersom det blir mycket billigare. De hyr in en svindyr reklambyrå som spelar in roliga reklamfilmer där försäkringskassetjänstemän tjoar runt till en svängig bakgrundslåt. På så sätt ska »kassan« verka lite mänskligare.

På Uppsala Stadsteater håller ensemblen bakom Den flygande handläggaren på att spela in just den där reklamfilmen. Cecilia Nilsson, som har huvudrollen, vickar ärtigt på rumpan och drar upp pennkjolen för att kunna dansa på scenografins kontorshurtsar till tonerna.

Det är svårt att hålla sig för skratt. Det blir så absurt. En chic handläggare ska på karaokemanér få oss medborgare att tro att en besparing är en förbättring.

Ännu mer absurt blir det när det visar sig att just sådana filmer ligger på Försäkringskassans hemsida sedan flera år. Det här är inget skämt, det är på fullt allvar.

Den flygande handläggaren handlar om något så grått som en omorganisering av Försäkringskassan. Hur Göran Persson, Anna Hedborg och en rad andra makthavare år 2004 slimmade administrationen för att effektivisera myndigheten.

Det är ofta hejdlöst roligt.

Cecilia Nilssons handläggare flyttas runt mellan olika kontor och får en allt mer orimlig arbetsbelastning. I pjäsen omges hon av begrepp som är gallimatias för de flesta som inte arbetar på Försäkringskassan. Där finns den effektiva lean-filosofin, direkt hämtad från Toyota. Där pratar man om klippstrategin som ska göra att handläggarna slipper störas av sina hjälpsökande kunder – och om »ensa-processen«, som slimmar varje ärende på överflödiga minuter.

Pjäsens handläggare pressas allt hårdare. Till slut blir hon så förbannad på situationen att hon tar på sig superhjältedräkten – och börjar hämnas på beslutsfattarna. Det finns en yttersta gräns, även för en tjänsteman på Försäkringskassan.

Manusförfattaren Gertrud Larsson har gjort sin research grundligt. Nästan all dialog är hämtad från verkligheten, från bloggar, utredningar, presskonferenser och forskning.

Så visst fastnar skrattet i halsen när verkligheten kommer ikapp.

– Jag skulle önska att man har roligt när man sitter här och att man sedan, när man går, tänker: det här är inte klokt, vi måste göra något åt det, säger regissören Olle Törnqvist mitt uppe i slutfasen av repetitionerna.

Han ser pjäsen som en reflektion över samhällsklimatet; lite finanskris, lite liberalism och orimligt höga krav på prestationer. Då kan den enskilda människan glömmas bort.

– Egentligen är det inte så stor skillnad på att göra en pjäs om en myndighet och att göra en kärlekshistoria, det är ändå möten med människor som utgör dramatiken, säger Olle Törnqvist.

Han vill att publiken ska beröras och reflektera, samtidigt som han ska förklara en organisationsmodell. Det är en utmaning, som så smått börjar ge med sig genom repetitionerna.

– Jag tänker att från början har beslutsfattare och politiker goda avsikter – man vill att folk ska vara aktiva, träffa andra, få arbete. Samtidigt vill de kontrollera skattepengarna, och det är ju också en god tanke. Men när organisationen väl är uppbyggd blir den stor som ett monster och börjar leva sitt eget liv och då tappar makthavarna greppet om den, säger Olle Törnqvist och visar med gester i luften hur de olika delarna skapar ett allt större system.

Ett av skrivborden på scenen har sjunkit ned i ena hörnet och ser inte alls myndighetsdugligt ut. Hjulet under tassen har vikt sig. Också soffor och stolar har hjul på fötterna, allt ska kunna rulla under föreställningen.

– Det där monstret man skapar, det är som att få barn. De blir aldrig som man tänkt sig, skrattar Olle Törnqvist.

Premiär i Uppsala 28 januari

Den flygande handläggaren uruppförs 28 januari på Uppsala stadsteater. Sedan spelas den fram till början av mars.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA