Slå vakt om svenska språket

KRÖNIKA: JAN-ÅKE PORSERYD2003-09-24

Hur ska det gå för svenskan, vårt modersmål, inom EU?

Av:  Jan-Åke Porseryd

Europeiska Unionen har just nu 15 medlemsländer och elva officiella språk, men inom några år kan det vara ytterligare minst tolv språk.

Ska svenskan, med bara nio miljoner utövare, ha någon chans mot språk som talas av hundratals miljoner människor.

Javisst, blir mitt svar.

Men det beror på oss själva. Vill vi slå vakt om vår kulturella identitet (och vem vill inte det?), då måste vi också värna det svenska språket.

Samtliga EUs elva officiella språk har samma status och samma juridiska giltighet. Det är danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska.

För människorna i EU-länderna är det viktigt att ha möjlighet att uttrycka sig på sitt eget språk. De kan också skriva till EUs samtliga institutioner och få svar på det egna språket. I själva verket är detta grundläggande krav för EUs demokratiska legitimitet.

Med elva officiella språk fordras självfallet stora insatser för tolkning och översättning.

600 – 700   tolkar är dagligen sysselsatta i Bryssel. Bara simultantolkning vid ett sammanträde till och från elva språk kräver 33 tolkar.

1240 översättare, ett nittiotal är svenskar, arbetar åt EU-kommissionen för att översätta en miljon sidor om året.

Risken är naturligtvis att många inom EU kommer att tycka att den här verksamheten svämmar över alla bräddar med kanske tolv nya medlemmar, och att krav väcks på att de mindre språken måste maka på sig. Till exempel genom försämrad tolk- och översättningsservice.

Men det måste självklart alla kloka människor säga nej till. Kostnaden per medborgare är försumbar.

Alla måste ha full tillgång till sitt eget språk. Modersmålet är &quoteden fiber med vilken jag är sammanvävd med verkligheten&quote som Horace Engdahl, Svenska Akademiens ständige sekreterare, uttryckte det i en diskussion nyligen. Han menade också att vi uttrycker oss så mycket svagare på engelska och uppmanade svenska forskare att inte skriva på engelska – &quotede gör det uselt&quote.

Svenskan är inte heller det lilla språk som många tror; det är faktiskt det sextionde största språket i världen. Nio av tio språk i världen är mindre än svenskan. Och hela 50000   studenter runt om i världen studerar svenska på akademisk nivå, det är värt att notera.

Visst finns hoten mot svenska språket. Dess ställning måste ständigt hävdas.

Det gäller därför för Sveriges representanter i EU att utnyttja rätten att använda det egna språket (och därmed behålla skärpan i inläggen) och inte gå över till engelska, franska eller tyska – även om det kan vara frestande för många.

Svenskan är lika mycket värd som andra språk. Att använda det i internationella sammanhang är inget att skämmas för.

Jan-Åke Porseryd är chefredaktör för ST Press.
Jan-Åke Porseryd är chefredaktör för ST Press.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

EU Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA