Ruggig tegelsten från George

KRÖNIKA2005-12-01
Av:  Sanna Töringe

Stillhet och ro infinner sig i mitt sinne när jag läser Trädgården vid Drömmens av Katarina och Sten Dunér (Prisma). De skriver om mossa och mygg och storslagna planer om trädhyddor.

Jag låter mig vaggas in i det lugna tempot, som finns där långt inne i en glänta i Småland. Detta är historien om ett gammalt torp, om en trädgård och inte minst om människors liv.

Katarina och Sten Dunér kom till Drömmens när de var unga. De berättar hur de långsamt, steg för steg, började ordna naturen runt huset.

Det har blivit en slags park med både paviljong, lustgård och formklippta träd. Jag har själv varit där och beundrat. Överallt finns hälsningar till trädgårdshistorien.

Men detta är inte en trädgårdsbok i vanlig mening, utan mer en lågmäld beskrivning av ett stycke jord som har brukats i århundraden.

•l•

Steget är långt till nästa bok, som skulle kunna vara trevlig julläsning, om det inte var för det obehagliga ämnet. Elizabeth George har alltid lekt med dolkstötar mitt i deckarschablonerna.

Den högvälborne Thomas Lynley skulle kunna vara nära släkt med lord Peter Wimsey, men där slutar likheten med Dorothy Sayers trivsamma detektivromaner.

När ingen ser (Prisma) är sällsynt ruskig och dessvärre också oerhört sorglig. Läs den därför inte under själva juldagarna!

Jag vill inte avslöja för mycket, men jag undrar med stor oro hur författaren nu tänkt sig framtiden. Vad ska hända med Thomas Lynley och vad ska hända med oss om han skulle försvinna ur våra liv? Vi känner honom så väl och vill för allt i världen inte förlora honom.

Men jag måste erkänna att jag önskar mig lite lättare deckare. Jag har klagat förr, men denna tegelsten är på över sexhundra sidor och alldeles för tung för att ta med sig i sängen.

Både PD James och Elizabeth George skriver allt tjockare böcker. Kanske har deras redaktörer för stor respekt för sina författare?

Dessutom önskar jag mig snart ett vanligt hederligt mord. Det är tröttsamt i längden med incest, pedofili och seriemord. Håller ni inte med?

•l•

När man sent på lillejulaftons natt har tappat bort sin mormors gamla pepparkaksrecept, är det guld värt att ha en riktigt bra julkokbok i sin hylla.

Den goda julen av Christer Lingström (ICA bokförlag) är verkligen något att hålla i handen. Här finns både chokladkola, fläskkorv och rödkålssallad, recepten är både klokt skrivna och vackert presenterade.

Alla som ätit på Edsbacka krog vet att krögare Lingström är en mästare av hög klass. Här får vi också ta del av hans råd om hur man bäst angriper ett julbord. Sex vändor blir det, sill, lax och ål, kallskuret, lutfisk, småvarmt och frukt och kakor. Något att se fram emot!

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Kultur
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA