Politiken viktigare än mustaschen
Alexander Armiento om mediernas stora intresse för Håkan Juholts mustasch – och det betydligt svagare intresset för hans politiska uppfattningar.
Den är svår att undgå, konstaterade en »modeexpert« i Rapport.
Ibland är det enklast att ta fasta på det uppenbara. Det var det många som gjorde, när förslaget till ny ledare för Socialdemokraterna presenterades. Då Håkan Juholts ansikte plötsligt dök upp i rampljuset hamnade skenet framför allt på hans mustasch.
Det var inte bara Sveriges Television som ambitiöst granskade den tilltänkte partiordförandens stil – den 49-årige mannens utseende kommenterades också flitigt i sociala medier. Håkan Juholts mustasch fick snart vänner på Facebook och ett par skämtare drog igång Twitterkonton i dess namn.
Även jag skojade om den där mustaschen i fikarummet på jobbet. Men det är en sak att tramsa med kompisar vid kaffeautomaten eller på Facebook, och en annan att avhandla en persons utseende i landets största nyhetsmedier.
När reportrar väljer att ställa frågan »Varför har du mustasch?« på den presskonferens där en blivande partiledare presenteras, finns det anledning att fundera över på vilka andra frågors bekostnad den ställs.
— •l• —
De upprepade spådomarna om tilltagande personfixering i politiken har blivit självuppfyllande profetior. Budbäraren granskas numera minst lika ingående som budskapet. Förment neutrala nyhetsredaktioner engagerar retorikkonsulter som likt konståkningsdomare får betygsätta politikers verbala piruetter. Är argumentationen svag eller övertygande? Experten förväntas göra en »objektiv« bedömning av hur de politiska åsikterna formulerats – helt utan att påverkas av sina tankar om de politiska åsikterna som sådana. Detta omdöme kompletteras sedan med en modeexpert som kommenterar stylingen.
Politik är förvisso en förtroendebransch – och vår tillit till människor påverkas av hur de väljer att presentera sig. Därför kan det vara relevant att diskutera deras val.
Men det gäller att inte glömma bort att väljarna lär vara intresserade av att få också andra ting belysta än den för alla synliga mustaschen. Som Håkan Juholts politiska ståndpunkter.
— •l• —
Att journalisternas granskning till en början uppehöll sig kring håren på hans överläpp kan säkert delvis förklaras med att han själv inte velat prata särskilt mycket om sin politiska linje förrän han blivit vald.
Men så enkelt borde en partiledarkandidat faktiskt inte slippa undan. Som riksdagsledamot sedan 1994 har Håkan Juholt hunnit lämna åtskilliga avtryck. Han har framför allt arbetat med försvarsfrågor, men också hunnit motionera i många andra ämnen. Han har exempelvis föreslagit avdragsrätt för konstinköp, pläderat för fångars möjlighet att studera på högskolan och krävt att serveringar i offentlig verksamhet ska erbjuda vegetarisk mat.
Jag skulle långt hellre höra frågor kring dessa ställningstaganden än om hans val att bära mustasch.
Håkan Juholt är inte den förste makthavaren som får finna sig i att se sitt utseende analyseras offentligt. Men när mustascher, hårfästen, sminkning och styling görs till huvudfrågan, är det väljarna som är förlorarna.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
