
Påhl Ruin: Skolan måste ta upp kampen mot förtrycket
Vilka bilder får du på näthinnan när du hör begreppet hedersförtryck? Vilka personer kommer du att tänka på? De flesta torde svara Fadime Şahindal, som mördades av sin pappa 2002. Mordet innebar ett uppvaknande, men medförde samtidigt att själva bilden av hedersutsatta blev olyckligt snäv – vilket i sin tur bidragit till att alltför lite gjorts för att stötta de drabbade.
De allra flesta barn och ungdomar som tvingas leva med hedersnormer utsätts
inte för livsfara – men deras liv är begränsade på ett sätt som bryter mot svensk lag på en rad punkter: de får inte själva välja sina vänner och partners, inte sina fritidsaktiviteter, inte sin utbildning. Det är inte känt hur många barn och unga det handlar om, men troligen mellan 200 000 och 300 000.
Många av dem lider i tysthet, det de utsätts för är inget som ska spridas utanför familjen. I samhällets kamp mot förtrycket har inte dessa barn och ungdomar varit i fokus. I stället har det mesta handlat om vad som ska göras för dem där situationen blivit ohållbar – när polisen kopplas in, när socialtjänsten behöver ordna skyddat boende. I samma anda har politikerna infört strängare lagar och hårdare straff – men dessa åtgärder hjälper inte den stora och tysta majoriteten av de utsatta.
Mot den bakgrunden välkomnar jag den utredning som regeringen nyligen tog initiativ till för att ”stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan och skolan”. Det är just i skolorna som många av de utsatta kan upptäckas – och stöttas.
Här finns mycket att göra. Skolverket har konstaterat att många skolor saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck, saknar förmåga att se om det finns risk för bortföranden – och gör för få orosanmälningar till socialtjänsten. Möjligen har det blivit bättre på senare år, efter att det i läroplanen skrevs in att frågan måste behandlas i undervisningen.
Jag har länge bevakat ämnet och har ett centralt medskick till utredaren: Se till att skolorna blir bättre på att våga utmana värderingarna hos dem som upprätthåller förtrycket. De måste våga ta upp frågan med föräldrarna, under förutsättning att förtrycket inte blivit så omfattande att barnet riskerar att ta skada av ett samtal. Och de måste utmana killar i skolan som övervakar sina systrar och kusiner.
För några år sedan besökte jag en skola i Uppsala, Fadimes hemstad, där en lärare berättade om en händelse som framkallar gåshud. Innan eleverna hade läst Elaf Alis bok om att leva med hedersnormer sade en elev till henne att det var han och hans pappa som bestämde vem systern fick träffa. Efter att de diskuterat boken sade han: ”Nu förstår jag vad det handlar om, nu ska jag inte kontrollera min syster mer”.
Påhl Ruin är journalist. 2023 utkom hans bok Hedersförtryck – så kan skolan motverka det.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.