Hård kamp om makten i splittrat land
USAs roll i världsekonomin, världspolitiken och som inspirationskälla för andra länder innebär att valet den 6 november är oerhört betydelsefullt även för oss som inte har rösträtt, skriver chefredaktör Alexander Armiento.
I november är det fyra år sedan jag såg lyckliga anhängare till Barack Obama fira utanför Vita huset i Washington några timmar efter att det stod klart att han valts till USAs president.
Jag mötte många människor som i hans budskap Change – förändring – fått ett hopp om politikens möjligheter som de aldrig tidigare haft. Som för första gången engagerat sig i en valkampanj. Och som nu räknade med just förändring till det bättre.
Men Barack Obamas löften att få USAs ekonomi på fötter och skapa nya jobb har också gett honom problem. När världsekonomin fortsatt att krisa har de amerikanska företagen inte fått någon draghjälp. Nu är den svaga tillväxten och bristen på nya jobb det starkaste argument hans motståndare, republikanen Mitt Romney, har i årets valkampanj.
Men det är inte det enda område där den politiska debatten är hård. Republikanerna har hetsat mot »Obamacare«, den sjukvårdsförsäkringsreform som Barack Obama gick till val på att genomföra. Att sjukförsäkring nu blir obligatoriskt kallar de för socialism.
Motståndet i kongressen, där republikanerna stärktes i mellanårsvalet 2010, bidrog till att förslaget urvattnades. Nu är många Obamaanhängare besvikna, medan motståndarna fortsätter att försöka stoppa reformen. Nyligen beslutade domarna i Högsta domstolen, med minsta möjliga marginal, att de viktigaste principerna i systemet är förenliga med konstitutionen – något som många ifrågasatt.
USA var ett politiskt delat land med stora åsiktsskillnader redan när Barack Obama kom till makten. Splittringen går långt tillbaka, men har förstärkts under hans tid vid makten.
En stor del av förklaringen finns hos de allt mer radikaliserade republikanerna. Kongressledamoten Paul Ryan, som Mitt Romney utsett till sin vicepresidentkandidat, ligger bakom en republikansk budget med siktet inställt på mycket stora åtstramningar i den offentliga sektorn. Han tror inte på global uppvärmning och vill förbjuda alla aborter även då kvinnan våldtagits eller utsatts för incest – uppfattningar som han delar med många i partiets nya generation.
När avståndet mellan de två partierna växer blir också känslan av att landets framtid står på spel allt starkare på båda sidor. De få väljare som inte bestämt sig får stor uppmärksamhet och kampen om deras hjärtan är hård.
De svenska mediernas omfattande bevakning av den amerikanska valkampanjen brukar ibland ifrågasättas. Men USAs roll i världsekonomin, världspolitiken och som inspirationskälla för andra länder innebär att valet den 6 november är oerhört betydelsefullt även för oss som inte har rösträtt.
Hos många av dem som stödde Barack Obama för fyra år sedan har entusiasmen falnat när förändringen inte blev vad de hoppades. Ändå är han i dagsläget knapp favorit till segern i de flesta bedömares ögon, men han möter ett starkt och välorganiserat motstånd. För att lyckas måste han åter väcka hoppet till liv bland dem som festade utanför Vita huset den där novembernatten.
Alexander Armiento,
chefredaktör för Publikt
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
