Per Erik Boivie: Facket för passivt i klimatfrågan
Per Erik Boivie, debattör och TCO-märkningens fader, om nonchalansen inför miljöfrågorna och möjligheten att byta riktning och ta ansvar.
Med stigande förvåning och frustration har jag under det senaste året bevittnat de fackliga organisationernas frånvaro i debatten om miljöhoten och klimatförändringarna. För mig, som varit fackligt aktiv i arbetsmiljö- och miljöfrågor under tre decennier, ter sig fackets utanförskap i dessa för mänskligheten så avgörande frågor som häpnadsväckande.
Solidaritet var för inte så länge sedan den svenska fackliga rörelsens honnörsord, med en innebörd som sträckte sig över generations- och geografiska gränser. Nu dominerar individperspektivet, med fokus på karriärmöjligheter och livspusslande vid köksbordet. Spådomar om tillväxten och försäkringslösningar har ersatt insatser för att skapa hållbara arbetsplatser.
•l•
Vill man stimuleras av fackligt ledarskap med miljöengagemang och med fokus på framtiden får man hämta kraft från den internationella fackliga rörelsen. Där finns företrädare med insikter, glöd och en vilja att förändra som skapar respekt. Där finns ledarskap som tar till sig den vetenskapliga kunskapen från FNs klimatpanel om vad som behöver göras.
För de svenska facken, med sina stolta traditioner av facklig kamp och samverkan, är det en klen tröst att det bristande engagemanget i miljö- och klimatfrågorna också delas med arbetsgivarorganisationerna. Nu senast har Svenskt Näringsliv i annonser gett sin bild av våra samhällsproblem i form av »sagor«. De utesluter varje reflektion över hur våra nuvarande konsumtions- och produktionsmönster håller på att förstöra livsbetingelserna för kommande generationer. Konsumera mer, skitsamma vad, är budskapet.
•l•
Det är de unga som i en framtid kommer att drabbas hårdast av den accelererande temperaturhöjningen. En hållbar och klimatsmart konsumtion privat och i arbetslivet är nödvändig och en drivkraft för hållbara produktionsmönster. Kampen mot klimatförändringarna, för en hållbar livsstil, har två givna huvudarenor – politiken och arbetsplatserna. Facket behövs på båda arenorna – i samhällsdebatten och som kunskapsuppbyggare och pådrivare på arbetsplatserna.
Kairos Future har nyligen gjort en undersökning bland unga i 17 länder. Den visar att i Sverige är 83 procent i åldersgruppen mellan 16 och 29 år oroade av miljöhoten. Samtidigt väljer bara 16 procent av de svenska ungdomarna (lägst av alla i de undersökta länderna) att köpa produkter från företag med miljöprofil.
Jag skulle önska att 2008 blir det år då de svenska facken tar sitt moraliska ansvar i klimatfrågan och skapar förutsättningar för alla att bli miljöaktivister på sina arbetsplatser. Då skulle arbetsplatsen bli en lärande organisation som attraherar de unga och som kan leda till köpbeteenden baserade
på solidaritet och ansvar för framtiden.
Per Erik Boivie är konsult och debattör. Han var drivande i att ta fram TCO-märkningen av bildskärmar. Om detta handlar hans bok Global Standard, som kom 2007.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
