En kamp in på kroppen
Facket kommer alltmer i kläm världen över. Förra året mördades 129 fackliga kämpar, meddelar Fria Fackföreningsinternationalen, FFI, i sin årliga rapport. Trakasserier, godtyckliga avskedanden, förföljelser och kränkningar av fackliga rättigheter är vardagsmat.
Även i år pekas Colombia ut som det farligaste landet för facklig verksamhet. 90 mord och 295 allvarligt menade dödshot mot fackets ledare bokfördes förra året.
I de flesta av världens länder, även i stater som kallar sig demokratier, är alltså den fackliga kampen fortfarande en kamp som känns ända in på kroppen – ibland till och med på liv och död.
Från Sydkorea rapporterar Ilkka Pärssinen, STs internationelle sekreterare, om hårda angrepp mot ledarna för statstjänstemännens fackförbund där.
Efter ett internationellt symposium om fackliga rättigheter i Seoul nyligen greps och fängslades ordföranden Young-Gil Kim och generalsekreterare Byeong-Soon Ahn. Bägge ledare i Korean Government Employees Union, KGEU.
Ilkka Pärssinen deltog själv i en demonstration som bevakades av 6000(!) kravallpoliser.
Sydkorea med presidenten Roh Moo-Hyun i spetsen kallar sig stolt för demokratiskt. Men förföljelserna av facklig verksamhet kastar en tung skugga över landet.
När KGEU höll konstituerande kongress den 23 mars, i University Campus i Seoul, stormade tungt beväpnad kravallpolis in i lokalen. Efter ett våldsamt ingripande arresterade polisen 192 av de 268 närvarande ombuden.
När Sydkorea 1996 fick tillträde till OECD, västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation, var ett av villkoren att landet skulle säga ja till viktiga fackliga friheter som föreningsrätt och rätt till kollektivavtal. Men av det blev inte mycket.
I USA satsade AFL-CIO, den fackliga centralorganisationen, alla kort på en seger för demokraten John Kerry. Med Kerry som president räknade man med nya möjligheter och utökat lagstöd för att slå vakt om de amerikanska löntagarnas rättigheter.
Två av tre fackliga medlemmar lade också sin röst på John Kerry i presidentvalet den 5 november.
George Bushs seger innebar naturligtvis en svår besvikelse för facket.
Bushs politik har under de senaste fyra åren stärkt de antifackliga krafterna i landet. Så saknar till exempel 32 miljoner löntagare i USA rätt att förhandla kollektivt med hjälp av facket gentemot arbetsgivaren och de offentliganställdas rättigheter har satts på undantag.
Risken är nu att de fyra kommande åren begränsar det fackliga utrymmet ytterligare och att arbetsgivarna ges klartecken för att genomföra allt smutsigare attacker.
Den amerikanska fackföreningsrörelsen har dock redan låtit hälsa Bush att den kommer att fortsätta sin kamp mot nya privatiseringar och mot försämringar av löntagarnas villkor – även fast den kommer att ske i ökande motvind.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.