Alexander Armiento: Nordirlands långa väg till fred

KRÖNIKA2007-03-13

Facket kräver rätten att leva, rätten att arbeta. Så stod det på en affisch på väggen på den fackliga centralorganisationens högkvarter, när jag var där för ganska exakt femton år sedan.


Jag förstod först inte riktigt vad man menade med »the right to live«. Men när man beskrev hur medlemmar förlorat livet på jobbet, eller på väg dit, i bombattacker mot kontor och bussar, blev det tydligt för mig att det fackliga arbetet i Sverige och på Nordirland fokuserade på ganska olika saker. Rätten att överleva arbetsdagen kan också vara en fråga man måste kämpa för.

Att ens föra fram sina krav på ett slut på våldet var inte det lättaste för en organisation som samlade både katoliker och protestanter. »När båda sidor hotar oss vet vi att vi håller en neutral linje«, konstaterade en av de fackliga ledarna torrt.

                                         •l•

1992 var Belfast fortfarande en stad hemsökt av »the Troubles«, som konflikten kallats. I praktiken pågick ett lågintensivt inbördeskrig i Storbritannien under närmare trettio år. Samtidigt reste svenskar på Londonsemestrar och språkresor till Hastings utan att ta någon större notis.

På Nordirland gick konflikten däremot inte att undgå. Plötsligt kunde man stirra rätt in i en gevärspipa, när ett
patrullerande militärfordon svängde förbi med soldater ständigt redo att ta till sina vapen. Då var det inte läge för några plötsliga rörelser.

När nordirländarna för några dagar sedan gick till valurnorna för att välja ett nytt regionparlament kom de femton år gamla minnesbilderna från Belfast tillbaka till mig.

                                         •l•

I dag ser det glädjande nog annorlunda ut. Sedan det så kallade Långfredagsavtalet skrevs på 1998 har våldet avtagit och Nordirland har långsamt närmat sig ett mer normalt tillstånd. Nu vågar företag investera, vilket lett till att ekonomin fått fart. Med rätten att leva har även rätten att arbeta kommit närmare.

Men motgångarna längs vägen har varit många. Parterna har i grunden samma uppfattning som förr: Unionisterna – huvudsakligen protestanter – vill att Nordirland ska fortsätta att tillhöra Storbritannien. Nationalister och republikaner – företrädesvis katoliker – skulle vilja att Nordirland förenades med
republiken Irland. Misstron mellan de gamla fienderna är fortfarande stor. Anklagelserna har haglat och flera gånger har
dialogen brutit samman. Regionparlamentet som var en del av Långfredagsavtalet har under långa perioder inte sammanträtt.

                                         •l•

Det kan fortfarande bli bakslag. Många av de nyvalda ledamöterna på båda sidor hyser stor tveksamhet mot att samarbeta. Likväl har de mest hårdföra krafterna tappat i styrka. Det verkar trots allt finnas förutsättningar för att gå vidare.

Nordirland har en lång och svår historia. Mitt korta besök gjorde mig inte mycket klokare på konfliktens orsaker. Men det satte ljuset på hur vanliga arbetande människor inte långt från mitt hemland riskerade livet varje dag i en konflikt präglad av meningslöst våld. När jag minns mötena med dem känner jag
en oerhörd glädje över att den äntligen tycks ha fått ett slut.

Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Internationellt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA