Viktigt ha formella regler klara för sig
Flera utredningar anser att regeringen borde ägna mer tid åt den strategiska styrningen av myndigheterna och mindre tid åt detaljer. Experter understryker att politiker och tjänstemän behöver känna till lagstiftningen.
Göran Sundström är docent i statsvetenskap och känner igen den bild som ges av relationerna mellan departement och myndigheter i ST Press intervjuer.
− Tyvärr är arbetsgivarrollen den sämst skötta frågan av alla förvaltningspolitiska frågor.
Göran Sundström anser att många högre chefer både på myndigheter och departement har en felaktig bild av vad ministerstyre egentligen är.
− Det vi har är ett allmänt förbud mot ministerstyre, det vill säga att enskilda ministrar fattar beslut. I stället har vi regeringsstyre, ett kollektiv av statsråd som fattar beslut. Därutöver säger regeringsformen att det är förbjudet för regeringen att bestämma hur en myndighet ska besluta i ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild eller tillämpning av lag.
Måste kunna det formella
Han menar att det är önskvärt att politiker och tjänstemän får klart för sig hur den formella regleringen av relationer mellan departement och myndigheter ser ut.
− Det är inte inkorrekt att kalla upp generaldirektörer ad hoc. Konstitutionsutskottet har
till och med klargjort att enskilda statsråd har rätt att ta kontakt med myndigheter, även i fall som rör myndighetsutövning, för att ge hela regeringens syn på en viss typ av ärenden. Däremot får den kontakten inte vara otillbörlig, på något sätt tvingande eller hotande, och gälla beslutet i ett specifikt ärende.
Hur stor grad av styrning som är lämplig har varit föremål för flera utredningar genom åren. En av de senaste i raden är Styrutredningen. Ordförande var Sten Heckscher, före detta generaldirektör, statssekreterare och minister. Han menar, precis som många tidigare utredare, att myndigheternas primära uppgift är att förverkliga regeringens politik, och att regeringens styrning behöver bli mer strategisk och mindre detaljinriktad.
En av hans slutsatser är att myndigheter är olika och att styrsystemet därför bör vara utformat så att politikerna kan styra på ett varierat sätt.
Opåverkbara faktorer
− Vi ifrågasatte också de former målstyrningen tog sig. Många av de mål som regeringen sätter upp är beroende av faktorer som myndigheterna inte själva kan påverka.
När det gäller den informella styrningen anser Sten Heckscher att den i vissa avseenden borde formaliseras mer, i andra är det bra som det är. Han berättar att det har diskuterats om möten mellan myndighetsledning och departement ska resultera i anteckningar, som i sin tur skulle kunna göras till allmänna handlingar.
− Men jag tror inte att det är en bra idé. Det behövs en nivå för förtroliga samtal.
En svårighet med personliga möten är att det finns en risk för överdriven respekt för departementet. Bland annat därför måste en myndighetschef ha konstitutionell bildning och civilkurage, menar Sten Heckscher.
− Det går inte att bara sitta vid statssekreterarens fötter och säga »ja massa«. Styrningen, gränser och balansen är viktig, säger han.
Ministerstyre förbjudet i Sverige
- Regeringen styr sina myndigheter med instruktion, regleringsbrev, särskilda uppdrag och medelstilldelningen.
- I de flesta andra länder är det vanligt att ett enskilt statsråd har makt att genom beslut direkt ingripa i myndigheternas löpande arbete. Men i Sverige får ett enskilt statsråd eller
regeringen inte styra över hur en myndighet ska tillämpa en lag eller besluta i ett enskilt ärende som rör myndighetsutövning.
- Det svenska förbudet mot direktiv till myndigheter i enskilda ärenden brukar i dagligt tal kallas för förbud mot ministerstyre. Riksdagens konstitutionsutskott har till uppgift att granska att ministerstyre inte förekommer.
