Vi vet redan vad som måste göras
– Det behövs inga fler arbetsmiljöundersökningar. Vi vet redan vad som måste göras på försäkringskassorna för att de anställda ska hålla sig friska och må bra.
Huvudskyddsombud Anders F Nilsson vid Försäkringskassan i Östergötland är inte ensam om att tycka så. Det gjorde nog alla hans kollegor som nyligen deltog i ST-FK-avdelningens utbildning för kassornas huvudskyddsombud.
Huvudskyddsombuden har många erfarenheter och mycket samlad kunskap om effekterna av 1990-talets nedskärningar vid försäkringskassorna. De har också bevittnat arbetsgivarens oförmåga att ta itu med arbetsmiljöproblemen: Forskningsrapporter avfärdas med ”så ser det inte ut på vår kassa” – eller så stannar arbetet vid en ny undersökning, ny mätning.
Östergötlandskassan var först med att få besök av arbetsmiljöinspektionen. Detta skedde redan 1997, efter att en anställd ”gått in i väggen” och facket anmält det som arbetsskada. Då hade Anders F Nilsson hunnit vara huvudskyddsombud i tre år.
–En del problem har naturligtvis åtgärdats under åren, men fortfarande sker det mesta alldeles för långsamt. Många kassor är dessutom rätt hjälplösa när det handlar om psykosociala arbetsmiljöproblem – problem som gör att de anställda mår betydligt sämre än om de satt på en obekväm stol i en halvlortig miljö.
En positiv satsning i Östergötlandskassan är det under senhösten påbörjade projektet ”Hälsofrämjande arbetsplats”. Målet är bl a att förbättra personalens förutsättningar att skydda sig mot ohälsa, belastning och stress och att stärka gruppens sammanhållning och allas delaktighet.
Anders F Nilsson uppmanar sina kollegor att säga nej till fler arbetsmiljöundersökningar på försäkringskassorna.
–Det behövs inga nya kartläggningar och undersökningar under de närmaste tio åren! Vi vet redan vilka problemen är, hur det kommer att se ut under de närmaste åren och hur de anställda mår. Nu måste vi se till att komma vidare, och då ska facket lokalt inte ödsla tid och kraft på frågor man lokalt inte kan göra något åt, säger Anders F Nilsson, och nämner främst försäkringskassornas teknik och resurser:
- Ärendehanteringsstöden (ÄHS) är fortfarande bristfälliga, men RFV Data gör sitt bästa för att åtgärda problemen. Facket ska naturligtvis följa utvecklingen och påpeka fel och brister som användarna upptäcker.
- Kassornas resurser är en fråga som måste åtgärdas på högre ort, men facket kan genom ST centralt uppvakta beslutsfattare för att beskriva problemen och resursbehovet.
Vad facket regionalt/lokalt ska arbeta med är frågor som facket kan påverka lokalt och som gör att de anställda kanske börjar må lite bättre än de gör idag.
Facket kan t ex driva på och se till att kassan antar ett personalpolitiskt program. Detta ska skrivas in i och vara en del av visioner och konkreta mål för hela verksamheten.
Programmet ska bl a innehålla en rehabiliteringspolicy som gäller alla anställda. Många kassor har sådana program redan idag, men de efterlevs inte fullt ut.
Vidare ska facket driva på så att varje kassa fastställer ett lönepolitiskt program, en modell som även inkluderar befattningsutveckling, yrkesmässig utveckling, personlig utvecklingsplan, rekryteringsplan mm.
–Fackets svåra uppgift är att se till att arbetsgivarens alla värderingar lyfts upp och läggs på bordet. Därefter ska facket – så långt det går – försöka påverka kriterierna så att de upplevs som rättvisa av så många anställda som möjligt, förklarar Anders F Nilsson.
Främja, förebygga och åtgärda är tre klassiska begrepp man kan komma rätt långt med även idag, konstaterar Anders F Nilsson. Den fysiska arbetsmiljön har redan blivit betydligt bättre på många försäkringskassor efter att man köpt in höj- och sänkbara bord, ergonomiskt riktiga tangentbord, head-set o s v. Investeringarna kostar rätt mycket, så kassorna måste reservera pengar i sina budgetar över flera år.
Däremot tror Anders F Nilsson att kassorna i kanske tio år till får leva med sin höga arbetsbelastning. Därför bör frågan lyda: Hur kan vi må bra i en arbetsmiljö med hög arbetsbelastning?
Det finns undersökningar som visar att merparten av dagens fysiska belastningsproblem beror på psykosociala faktorer.
Andra undersökningar visar att man kan må rätt bra även under hög arbetsbelastning, ifall den psykosociala miljön upplevs som positiv.
De psykosociala åtgärderna kostar egentligen inte pengar, ifall problemen inte redan blivit så stora att man behöver konsulthjälp för att ta itu med dem, konstaterar Mariann Lindstedt, huvudskyddsombud vid Värmlandskassan.
–Generellt sett kostar det inte ett dugg att bry sig om människor. Bara att chefen tar sig tid att gå runt och prata med folk, heja på dem, lära sig vad de heter… Ändå väljer många arbetsgivare att i stället fokusera på den fysiska miljön, eftersom den inte förutsätter social förmåga.
Huvudskyddsombuden är överens om att bristen på dialog och stöd i organisationen är – vid sidan av arbetsbelastningen – det största problemet i dagens försäkringskassevärld. Men att bli sedd och positivt bemött är naturligtvis inte lätt, när en chef ska ha ansvar för ett femtiotal anställda eller fler – som dessutom sitter på olika orter.
Tekniken fungerar inte som tänkt
Tekniken och organisationen styr mer än tidigare. Möjligheterna att variera arbetsuppgifter, ha sociala kontakter och samarbeta på arbetsplatsen har minskat.
Försäkringskassornas nya ärendehanteringsstöd, ÄHS, som kostat en miljard kronor att ta fram, var ett givet tema när huvudskyddsombuden träffades.
Läget är allvarligt, eftersom försäkringskassorna redan 2004 ska betala av 300 miljoner kronor på skulden för en teknik som inte fungerar som det var tänkt och hittills inte gett några nämnvärda rationaliseringsvinster.
Olika kassor – och anställda, beroende på vad de arbetar med – bedömer dock effekterna av och funktionaliteten i ÄHS på ganska olika sätt, konstaterade huvudskyddsombuden.
Visionen var att med hjälp av ÄHS klara de enkla ärendena snabbt och därmed få mer tid till de svåra ärendena. Så har det inte blivit, och besvikelsen är stor bland många användare, som dessutom känner sig både mer styrda av tekniken och mer bundna till sina arbetsplatser än tidigare.
Enligt försäkringskassornas huvudskyddsombud upplever många anställda att arbetsbelastningen fortfarande är hög och att de inte får tid till yrkesmässig utveckling.
