Uppsats om flexibilitet i arbetet gav henne Tria-pris

FÖRDJUPNING: PRISAD2006-05-09

Lina Burström, nybliven ST-medlem, har med sin uppsats om flexibilitet i arbetslivet belönats med Trias uppsatsstipendium. Nu väntar en d-uppsats och ett nytt piano.

Av:  Christian Örjestål

Grattis till stipendievinsten!

–Tack så mycket.

Är du förvånad?

–Nja… (skratt) Jag hade inte räknat helt kallt med att vinna, men jag tyckte att det var en bra uppsats och att den borde ha en god chans.

Vad handlar uppsatsen om?

–Jag ville titta lite på frågan om gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv för personer som omfattas av avtal om oreglerad arbetstid. En vanlig föreställning i dag är att flexibilitet i arbetslivet är bra för individen och ger mer frihet till egna beslut att styra över sitt arbete. De jag intervjuade anser att det är bra och de strävar efter flexibilitet i arbetslivet. Samtidigt tycker de att det är viktigt med en tydlig gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Paradoxen är att de tydliga gränserna borde minska möjligheterna till flexibilitet.

Använder alla sin flexibilitet på samma sätt?

–Nej, det kan man inte säga. Flera svarade att de alltid tog med sig arbete hem. En del till en sådan grad att de inte hade tid att hjälpa sina barn med deras läxor. De hade alltid någon arbetsuppgift som låg och gnagde i bakhuvudet på dem. Andra sa att de aldrig tog med sig arbete hem eller jobbade över eftersom de inte längre fick något betalt för det.

Så rent generellt kan anställda med oreglerad arbetstid arbeta hur mycket som helst?

–Ja, det kan man säga. Ansvaret för hur mycket du arbetar har flyttats från arbetsgivaren, och det som regleras i arbetsmiljölagen, till individen själv. Och många arbetsgivare förväntar sig att du jobbar mer än den ordinarie arbetstiden. De menar att du har fått ekonomisk kompensation för att övertiden ska ingå i ditt ordinarie arbete.

Det här låter som slutet på stämpelklockorna?

–Inte alls. Jag tror att samtliga arbetsplatser jag besökte använde stämpelklocka och en så kallad flexbank. Det gjorde att de anställda trots den nya flexibiliteten ändå kände sig styrda och kontrollerade av arbetsgivaren.

Vad gör du annars då?

–Jag jobbar för tillfället med en rapport på uppdrag av näringsdepartementet. Jag och en kollega ska kartlägga och redovisa fördelningen av kvinnor och män på maktpositioner i samhället.

Och därefter?

–Jag kommer att börja arbeta på en d-uppsats i sociologi där jag ska fortsätta att studera flexibilitet och gränsdragningar. Jag ska följa en grupp musiker under en tid och studera deras sätt att förhålla sig till arbetstid och privat tid.

Stipendiet från Tria är på 2 000 kronor. Några planer?

–Ja, jag ska nog köpa mig ett piano och skriva några soul-
hits.

Lina Burström har undersökt hur flexibel arbetstid påverkar gränsen mellan arbete och fritid.<br>Foto: EMMA SVENSSON
Lina Burström har undersökt hur flexibel arbetstid påverkar gränsen mellan arbete och fritid.<br>Foto: EMMA SVENSSON

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA