Trivs med att jobba hemifrån
När Camilla Lucas vill ha lugn och ro jobbar hon helst hemma vid köksbordet. Och hon är inte ensam. Ungefär var tionde sysselsatt arbetar hemifrån minst en dag i veckan. Men det är inte helt klart hur ansvaret för arbetsmiljön fördelas när anställda jobbar på distans.
– Åh, det är någotav det bästa med att jobba hemma! Att jag kan ha mjukisbyxor på mig, skrattar hon.
När Camilla Lucas jobbar hemifrån är oftast bara halva hon »kontorsklädd«. Vad hon har på sig från midjan och nedåt syns nämligen inte i kameran när hon sitter vid köksbordet och har bildskärmsmöten med chef och kolleger.
ST-medlemmen Camilla Lucas är nationell samordnare för Ekobrottsmyndighetens diariesystem. Hon har sin huvudsakliga arbetsplats i Malmö, men eftersom hon tillhör rättsenheten vid huvudkontoret har hon också ett skrivbord på Fleminggatan i Stockholm.
– Och så jobbar jag hemifrån när verksamheten tillåter. När jag är på jobbet är det mycket möten och det händer saker runt mig hela tiden. Därför är det här en bra miljö att vara i när jag behöver lugn och ro för att läsa in mig och tänka utan att bli störd, säger Camilla Lucas.
Vi träffas en gråmulenmåndagsmorgon i slutet av november. Camilla Lucas har redan hunnit ta en rejäl joggingtur längs åkrarna som omger det skånska korsvirkeshuset där hon bor med sin familj. Hon tar en runda varje morgon, berättar hon, som ett sätt att rensa huvudet innan dagens arbete börjar. Nu står hon och lagar kaffe i köket under takbjälkarna i åldrat trä från 1800-talet. Bakom henne står köksbordet, hennes arbetsplats de dagar hon jobbar från hemmet.
Vi befinner oss i Västra Ingelstad, en liten ort i Vellinge kommun några mil öster om Malmö. På vägen hit var bil- och bussköerna kompakta i de mötande filer som leder in mot arbetsplatserna i rikets tredje största stad. Men åt vårt håll var sikten fri.
– Jag är medveten om att jag är privilegierad. Men jag har världens bästa chef, som litar på mig – att jag förlägger mitt arbete där jag gör det som bäst. Och jag levererar ju också, säger
Camilla Lucas.
Hon berättar att hon började som kammaradministratör vid myndigheten för sju år sedan och sedan arbetat hårt, tyckt och tänkt mycket – och fått allt mer ansvar.
Hon häller upp kaffefrån bryggaren och vid hennes fötter står en väska packad. I eftermiddag tar Camilla Lucas tåget till Stockholm, där hon har möten och jobb under de kommande dagarna. Så ser hennes vardag ut ungefär varannan vecka, chefen och kollegerna finns ju i Stockholm.
– Nu har jag inga småbarn längre. Men att kunna sitta hemma och jobba då och då efter många dagar i Stockholm är ändå ett slags kompensation för mig när det handlar om tiden med min son. När jag arbetar hemifrån är jag tillgänglig för honom hela dagen. Även om han är 14 år och just nu inte särskilt pratsam. Men ibland sitter han ändå här bredvid mig vid köksbordet och gör sina läxor medan jag jobbar.
De flexibla arbetsplatserna, där tjänstemännen har möjlighet att arbeta hemifrån i stället för att vallfärda till sina kontor, var en vision som formulerades under 1970-talet, berättar Torbjörn Lundqvist, docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Han har tidigare studerat distansarbete från hemmet för Institutets för framtidsstudiers räkning.
– Visionen drevs framför allt av den amerikanska framtidsforskaren Alvin Toffler. Det fanns en idé om att distansarbetet var en lösning på problemen med igenkorkade städer och en nära förestående oljekris, säger Torbjörn Lundqvist.
Men Alvin Tofflers idéer rörde framför allt de lägre tjänstemännen. Cheferna och övriga nyckelpersoner skulle finnas kvar som något slags nav på de slimmade kontoren, spådde han. I dag kan vi konstatera att det i princip har blivit tvärtom: de som framför allt har möjlighet att arbeta hemifrån är chefer eller tjänstemän med en relativt självständig roll i organisationen.
– En lite märklig utveckling, kan man tycka. Det finns fullt av chefslösa kontor i dag. Medarbetarna håller ställningarna medan chefen aldrig är där, vilket naturligtvis inte är bra, säger Torbjörn Lundqvist.
Att det har blivit så beror på att många av dagens chefer får sina tjänster på grund av specialistkunskaper inom ett särskilt område och inte främst för sina ledaregenskaper, säger Torbjörn Lundqvist.
– Om de sedan vill hålla liv i sina specialistkarriärer bredvid ledarskapet behöver de sitta ostört, eftersom närvarande chefskap innebär kontakt med medarbetare hela tiden.
En majoritet av Sveriges företag – 55 procent – erbjöd i fjol sina anställda att jobba hemifrån i genomsnitt minst en halv dag i veckan, visar siffror från SCB. Det finns inga motsvarande siffror för den offentliga sektorn. SCBs statistik säger inte heller något om hur många anställda som faktiskt utnyttjar möjligheten att arbeta hemifrån.
I andra undersökningar som Torbjörn Lundqvist studerat uppger strax under tio procent av de sysselsatta att de arbetar hemifrån minst en dag i veckan.
– Den siffran har varit i princip konstant de senaste 20 åren, trots att nu så gott som hela Sverige har möjlighet till bredband, säger han.
Torbjörn Lundqvist tror heller inte att det kommer att hända något revolutionerande med de siffrorna.
– Det verkar som det är ungefär så här folk vill ha det. Eller så är det helt enkelt för mycket fysiska möten på alla arbetsplatser. Folk måste vara där. Och för att verkligen hinna jobba behöver de sedan sitta hemma någon dag.
Samtidigt lever gamla föreställningar om arbete kvar från industrialismen, där »riktigt« jobb är något som utförs på en plats bortom hemmet mellan klockan åtta och fem.
– Bryter man mot den normen så kan man känna att man behöver rättfärdiga det, säger Camilla Kylin.
Hon är universitetslektor i arbetspsykologi på Karlstads universitet och hennes avhandling Coping with boundaries undersöker bland annat distansarbete hemifrån.
– Många av mina intervjupersoner vittnade om att de hade en känsla av att de på något sätt måste bevisa extra mycket att de verkligen arbetade de dagar de satt hemma. Det kunde leda till att de arbetade mer effektivt och fler timmar än när de befann sig på kontoret. På så vis kan man ju säga att arbetsgivare ofta vinner på att låta medarbetare sitta hemma ibland.
Camilla Kylin hoppas att samhället så småningom ska genomsyras av ett mer modernt synsätt. I sin studie såg hon nämligen många hälsofrämjande effekter av möjligheterna att arbeta hemifrån: medarbetarna kunde följa den egna dygnsrytmen, styra över sin egen tid och kombinera det med privatlivets åtaganden. Dessutom är de störande momenten färre.
Det finns också flera fördelar med att låta bilen stå och slippa pendlingen in till kontoret.
– Lång pendling kan vara oerhört tärande, inte bara på miljön utan även på det mänskliga psyket. Det fanns flera i min undersökning som sa att de aldrig skulle orka med sina jobb om de inte kunde förlägga en eller ett par dagar i veckan till hemmet, säger Camilla Kylin.
Det brukar påpekas att en fara med att arbeta hemifrån är att man kan distraheras av dammråttor i hörnen eller växande tvättberg. Rätt vad det är kommer man på sig själv med att sitta och sortera strumpor i stället för att jobba, säger kritikerna. Men Camilla Kylin har en annan syn på den saken.
– Min undersökning visade tvärtom att många tyckte att det kunde vara ett välkommet avbrott att lägga i en tvättmaskin. Man tog tio minuters paus, rensade huvudet och kom tillbaka med nya krafter till jobbdatorn. Dessutom fick man det där obetalda hemarbetet gjort och slapp stressa över det på kvällen.
Men, betonar Camilla Kylin, att arbeta hemifrån passar inte alla. Det gäller att lära känna sig själv och se vad som passar den egna personlighetstypen.
– Gemensamt för dem som trivs med att arbeta hemifrån verkar vara att de skapar rutiner eller ritualer. Som till exempel att de aldrig jobbar i pyjamas eller har ett speciellt rum eller plats i hemmet som förknippas med arbete medan resten av hemmet är fredat. Några av mina intervjupersoner hade också ritualer som markerade början och slutet på en arbetsdag. Det tror jag är en bra strategi.
Camilla Lucas i Västra Ingelstad gillar visserligen att jobba i mysbyxor när hon är hemma, men har inga problem med att hemmet är stökigt.
– Jobbar jag så jobbar jag. Resten får vänta, säger hon.
Hon tycker att det är skönt att vissa dagar följa kroppens egen klocka och exempelvis äta lunch när hon är hungrig – vilket inte alltid är just vid tolvtiden. Ergonomin tänker hon inte så mycket på när hon sitter där vid köksbordet med sin bärbara dator, men hon tror att det ändå går på ett ut eftersom hon oftare byter ställning när hon jobbar hemma.
– Jag går fram och tillbaka till diskbänken och hämtar kaffe eller vatten. Då och då går jag ut i trädgården för att ta lite luft.
Camilla Lucas chef heter Lena Schelin och är chefsjurist vid rättsenheten på Ekobrottsmyndigheten. Hon tycker att det är viktigt att vara flexibel och erbjuda sina medarbetare att arbeta hemifrån, om de vill det och om det fungerar med verksamheten.
– Om vi vill vara en attraktiv arbetsgivare som lockar duktiga medarbetare måste vi vara moderna. De flesta av mina medarbetare har småbarn
eller äldre föräldrar och andra åtaganden som gör att de har svårt att få livet att gå ihop. Vi måste kunna mötas i de
behoven, de ska kunna vara människor också, säger Lena Schelin.
Ekobrottsmyndigheten har i nuläget inga generella riktlinjer kring distansarbete hemifrån, säger hon. Varje
enskild chef har ansvar för att enheten levererar vad den ska och gör själv
individuella överenskommelser med sina medarbetare.
– Men jag har aldrig upplevt att det varit något problem. Det bygger på förtroende för medarbetarna och en
öppen dialog.
Samtidigt, tillägger hon, är det viktigt att kontoret inte töms. På hennes avdelning är de enbart tolv personer, varav två är stationerade vid andra
orter.
– Vi är varandras arbetsmiljö och jag vill skapa förutsättningar för att bolla frågor och interagera på min avdelning. Det går inte om för många arbetar hemifrån.
STs avdelningsordförande på myndigheten, Robert Nuse, instämmer i Lena Schelins resonemang. Publikts fråga sätter fingret på ett diffust område, säger han, och konstaterar att det finns anledning att lyfta frågan med arbetsgivaren.
– Inom vår myndighet är arbetet allt mer teambaserat och innebär att administratörerna oftast behöver befinna sig på plats. Det är också viktigt att reda ut vad som gäller i ansvarsfrågor om arbetsmiljö och om det skulle inträffa olyckor.
Bara en kort tid efter Publikts intervjuer sker detta på Ekobrottsmyndigheten. Camilla Lucas chef Lena Schelin meddelar att myndigheten nu har utformat riktlinjer för personalens distansarbete.
Det börjar bli dags för Camilla Lucas att packa ihop sina väskor för att ta sig till Malmö centralstation. Naturligtvis har hon plats bokad i tågets tysta avdelning.
– Jag kliver på och sätter mig och jobbar. Sedan när jag rullar in i Stockholm strax efter 17-tiden, då är min arbetsdag slut, säger hon.
Enkät
- Jaana Elo, personalchef på Transportstyrelsen:
- Niclas Lamberg, HR-direktör på Trafikverket:
- Nizar Chakkour, pressekreterare på SCB: