Svagt svenskt motstånd
Sverige anses som det mest liberala landet inom EU när det gäller avregleringar. I många länder har facket bjudit hårt motstånd mot privatiseringsplaner av offentlig verksamhet.
Ändå går trenden tydligt mot ökad konkurrensutsättning av statlig och kommunal verksamhet även i resten av EU. Och på flera håll ifrågasätts nu om inte avregleringarna har gått för långt.
Såväl Europafacket, de offentliga arbetsgivarnas europeiska organisation (CEEP) som Europaparlamentet kräver att EU griper in och fastställer en rättslig ram med gemensamma principer för allmännyttiga tjänster och som slår fast att de ska vara tillgängliga för alla, hålla god kvalitet och ha rimliga priser.
Men svenskarna går i otakt med sina europeiska motsvarigheter. De svenska facken och arbetsgivarna har i Bryssel röstat emot en sådan reglering. Man vill ha kvar bestämmanderätten nationellt. Det är också den svenska regeringens huvudlinje.
I somras presenterade EU-kommissionen en så kallad grönbok om tjänster av allmänt intresse. Det var delvis ett svar på den europeiska fackföreningsrörelsens kritik. Grönboken är en slags inbjudan till offentlig debatt i en fråga.
Detta har nu resulterat i ett uttalande från Europaparlamentet som tvingar kommissionen att gå vidare och utarbeta någon form av politiskt förslag.
Parlamentet begär också en bred utvärdering av avregleringen och dess konsekvenser innan nya avregleringar genomförs. Man betonar att vattenförsörjningen inte får bli föremål för avreglering.
Ordföranden i de offentliganställdas europeiska federation (EPSU) Carola Fischbach-Pyttel ser parlamentets beslut som ett stöd för de fackliga kraven.
– Nu måste kommissionen inse att avreglering inte är lösningen på alla problem. Det är inte sant att bara privata företag kan leverera effektiva tjänster av god kvalitet, säger hon.