STs förhandlingschef: Minimilöner inget för staten
I flera branscher styrs ingångslönerna av kollektivavtalade minimilöner. Men det centrala avtalet inom staten saknar minimilöner. Åsa Erba-Stenhammar tror att det mest är av godo.
– Minimilöner hjälper kanske den som söker sitt allra första jobb, men de flesta kommer till staten med arbetslivserfarenhet. Därför skulle kollektivavtalade minimilöner kunna bli ett sänke för oss, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
Det är främst i låglönebranscher, med stor andel kvinnor, som avtalade minimilöner har stor påverkan. Tydliga exempel är detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen.
– Vi vet att det är så men inte varför. Det finns inte så mycket forskning om minimilönernas effekter, säger Lena Hensvik, forskare på
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Intressantast är frågan om hur sysselsättningen påverkas av minimilöner, anser Lena Hensvik. Men det finns även skäl att forska på individuella, psykologiska reaktioner på lön, tycker hon.
– Lönespridningen kan påverka välbefinnandet på arbetsplatsen. Jag har visserligen bara sett en studie, en från USA, där man tittat på hur man påverkas av att få veta var man ligger lönemässigt i gruppen. Den som får veta att den ligger lågt får sämre välbefinnande och minskad produktivitet.