Samlade myndigheter gav bättre fiskekoll
Tre myndigheter under samma tak. Så blev det när fiskekompetenscentret i Göteborg startade för ett år sedan. Samarbetet har lett till att Fiskeriverket, Kustbevakningen och sjöpolisen kan ta snabbare beslut. Ett exempel är landningskontrollerna.
Den här sena torsdagseftermiddagen går färden till Göteborgs fiskehamn. Solen står högt på himlen och några mindre fiskebåtar tuffar i riktning mot hamnen för att landa sin fångst, innan veckans stora fiskeauktion drar igång tidigt nästa morgon.
När Fiskeriverkets handläggare tagit fram sitt skrivbordsunderlag, är det Kustbevakningens tur att göra en kontroll. Hittar de något olagligt är det sjöpolisen som tar över.
Det är en rutinerad kvartett med kustbevakare som hoppar i land. De går direkt in i ett gigantiskt kylrum och sveper med van blick över räklådor och burfångade kräftor. Sedan kollar de att ingen fisk är under de minimått som gäller och att lådorna innehåller exakt det som fiskaren deklarerat. Nästa fiskebåt som äntrar hamnen kommer snart att få samma genomgång.
–Vi brukar dela upp kontrollen så att det går så smidigt som möjligt och så att vi stör arbetet ombord så lite som möjligt, förklarar Per Jonsson, som är befälhavare på ett av Kustbevakningens tre fartyg i Göteborg.
Han ställer sig på kajen och prickar av antalet lådor med räkor, rödtunga och annan fisk. Kustbevakarna Niklas Samuelsson och Johan Svahn drar ut kopior från skepparens loggbok och sätter en stämpel på varje sida som ett bevis på att de varit där. Göran Andersson ställer sig i aktern för att mäta maskorna i trålen. Hela inspektionen är över på en dryg halvtimma.
Även om Kustbevakningens arbete inte direkt förändrats så är alla fyra överens om att det nya samarbetet med både sjöpolisen och Fiskeriverket är positivt.
–Vägarna mellan myndigheterna har förkortats betydligt i och med fiskekompetenscentret, säger Per Jonsson.
Borde inspirerat mer
Stig Thörnqvist, ST-ordförande på avdelning 302 på Fiskeriverket, håller med. Det enda han är kritisk till är hur nyordningen förankrades inför starten.
–Även om många medarbetare var intresserade från början, så har få valt att hoppa på. Jag tycker att informationen från myndigheten om utvecklingsmöjligheterna har varit dålig. Man skulle kunna uppmana och inspirera på ett bättre sätt, säger han.
Efter en EU-revision av fiskepolitiken 2002 ville man förbättra fiskeriövervakningen och samordna arbetet mellan nationella myndigheter bättre. Så kom idén upp att sitta under samma tak. När sedan en militärbarack blev ledig nära kajkanten i Göteborgs hamninlopp var det naturligt att slå sig ned där.
–Jag tycker att vi blivit effektivare sedan centret startades, säger Ingvar Tjäder på Fiskeriverket, som är gruppchef på fiskekompetenscentret.
Han tillägger att tidigare hade myndigheterna i landets fyra regioner telefonkontakt och konferenser på en bestämd veckodag.
I dag arbetar nio personer på centret. En stor del av arbetet går ut på att ge råd och stöd till fiskare, men också att skydda fiskbeståndet och kontrollera att fiskarna följer samma spelregler för att konkurrensen ska bli så rättvis som möjligt. Att förhindra tjuvfiske med andra ord.
Eftersom regelverket är ganska snårigt, även för en yrkesverksam fiskare, kommer det många samtal om vilka redskap som gäller eller var man får fiska den här tiden på året.
–Det här är också en form av »kuratorsverksamhet«, menar Ingvar Tjäder och syftar på ett långt samtal dagen innan med en ung fiskare som ville prata av sig om den tidiga algblomningen, eftersom han fått näten fulla och var orolig för merjobb och minskade inkomster.
Curt Kjällgren på Fiskeriverket har sin fasta arbetsplats på myndighetens huvudkontor som ligger in mot Göteborgs centrum. Han är en av de handläggare som går på ett rullande schema och är på fiskekompetenscentret en vecka i taget. Där består hans arbete i att samköra uppköparnas rapporter med fiskarnas loggböcker för att kolla så att allt stämmer. Hans underlag kan leda fram till en kontroll av pågående fiske eller den landningskontroll som Kustbevakningen sedan utför.
Kommer närmare verkligheten
–För mig är det en omväxling att komma hit, men framförallt innebär det en personkontakt med de andra myndigheterna. Jag får en breddad och fördjupad kunskap i och med att de är ute i hamnar och möter fiskare. När man vet bättre hur det går till i verkligheten är det lättare att prioritera och värdera. Man gör ett bättre jobb helt enkelt, säger Curt Kjällgren och får medhåll av Caroline Foberg som är marinbiolog.
–Jag tycker att det är bra att man samlat så mycket kompetens under ett tak. Du kan gå 20 meter ner i korridoren och fråga om man får använda ett visst redskap på en viss plats och få svar direkt, säger Caroline Foberg.
Själv sitter hon i ett avdelat rum med Älvsborgs fästning rakt föröver. Tillsammans med kollegor som delar på en »dygnet runt-tjänst« tar hon emot telefonsamtal dagtid, av fiskare eller anonyma tipsare som sett oegentligheter på sjön.
En hektisk dag noterar hon 150 samtal.
Ser på datorn var fiskarna är
Alla fiskare med en viss storlek på lasten måste ringa in och anmäla sig två timmar innan de anlöper hamn. Och alla båtar över 15 meter har en liten sändare på fartyget som talar om var de är, en gång i timmen. Få yrkesgrupper tycks vara så kontrollerade som fiskarna. Caroline Foberg ser på sin dator exakt var respektive fiskebåt befinner sig. Hon kan till och med backa tre år tillbaka i tiden och se vilken rutt de tagit.
När det rådde fiskeförbud i ett lekområde för torsk i Östersjön hade hon till och med en liten pipsignal på sin dator som skvallrade om någon båt chansade på att fiska osedd. Caroline Foberg och kollegorna har förståelse för att yrkesfiskarna surnar till ibland och skäller av sig.
–Det gäller att inte ta det personligt. Jag vet att vi gör en viktig insats, säger hon och syftar bland annat på att de vakar över att fredade arter inte fiskas.
Skepparen på båten som fick sin last kontrollerad i fiskehamnen hade alla papper i sin ordning och kunde åka till sin hemmahamn i Göteborgs norra skärgård, utan att bli förhörd på plats av Kustbevakningen.
Fiskeriverket
Fiskeriverket är den enda statliga myndighet som är förlagd till Göteborg. Där har den funnits sedan 1948.
Fiskeriverket har två viktiga uppgifter. Dels att främja fiskets lönsamhet, dels att ansvara för fiskens återväxt.
Fiskeriverket har närmare 300 personer anställda, varav 100 i Göteborg. Där finns yrkesgrupper som handläggare, ekonomer, biologer, jurister och statistiker. Man arbetar med dokumentation av exempelvis loggböcker, uppföljning och statistik samt övervakning.
