Så ser sjukfrånvaron ut
Över två miljoner arbetsdagar gick förlorade på grund av sjukskrivningar inom statsförvaltningen under 2003. Sjukfrånvaron varierar kraftigt, såväl mellan som inom myndigheterna. I genomsnitt ligger den på 4,8 procent. Uppgifterna har sammanställts på finansdepartementet efter Arbetsgivarverkets sektorindelning.
Högst är sjukfrånvaro inom sektorn Arbetsliv, omsorg, utbildning, där den ligger på 6,7 procent. Lägst är den inom Universitet, högskolor och forskning, 3,6 procent.
Sektorn Affärsverk och infrastruktur, som till antalet anställda är den fjärde största sektorn, har en sjukfrånvaro på 4,4 procent.
Frånvaron varierar i stora drag efter myndighetens personalstruktur: Ju fler kvinnliga anställda desto högre sjukfrånvaro. Endast vid 13 myndigheter är sjukfrånvaron högre för män. Den totala sjukfrånvaron för män är 3,2 procent, för kvinnor 6,6 procent.
Åldern påverkar sjukfrånvaron. Normalt är den högre för äldre medarbetare. Genomsnittsåldern i staten är 45 år. Endast nio procent är under 30 år.
Möjligheten att undvika kortare sjukskrivning genom att utnyttja flexibla arbetstider eller arbeta hemifrån skiljer sig mellan olika sektorer och kan påverka statistiken.
Många myndigheter har redovisat sjukfrånvaron för hela 2003, men siffrorna kan vara beräknade på lite olika sätt. Finansdepartementet räknar med att siffrorna för 2004 är klara i början av april.
Under den senaste tioårsperioden har statens anställda varit lite friskare än anställda inom kommuner och landsting eller inom den privata sektorn. Skillnaderna förklaras till stor del med personalsammansättningen (kön, ålder, yrkesgrupper).
Den som vill läsa mer om sjukfrånvaron i staten kan gå in på www.halsaistaten.se