Nu är det lättare att söka forskningsbidrag
Det digitala systemet för att ansöka om forskningsbidrag, Prisma, fick stor kritik när det lanserades 2015. I dag vittnas det om att användarvänligheten har blivit betydligt bättre.
DÅ:
När Vetenskapsrådets nya portal Prisma 2015 öppnades för ansökningar om forskningsbidrag var kritiken från forskare förödande. Det system som kostat 40 miljoner kronor att utveckla kallades för ”skitsystem” och ”forskarfientlig galenskap”.
Många drabbades av systemkrasch mitt under en ansökan, och det var svårt att hitta i långa, osorterade rullgardinsmenyer.
Vetenskapsrådet, som lanserat portalen tillsammans med forskningsråden Forte och Formas, lovade bot och bättring.
NU:
– Jag har precis ansökt om forskningspengar via Prisma för första gången på tre år, och det verkar faktiskt som om man har kommit över många barnsjukdomar. Det har blivit betydligt bättre.
Det omdömet ger Johan Edman, professor vid kriminologiska institutionen på Stockholms universitet. När Publikt intervjuade honom 2015 var tongångarna inte lika positiva. Han upplevde då stora problem med design och prestanda, och ansökan var oerhört tidskrävande.
Hans nya ansökan gick snabbare att göra, dels för att tekniken fungerade bättre – även om systemet fortfarande laggade en del – dels för att de personliga uppgifter som han en gång fört in ligger kvar för kommande ansökningar.
Vid det första tillfället hade han också stora bekymmer med de automatiskt införda uppgifterna om hans forskningspublikationer.
– Det var enormt mycket fel, så jag var tvungen att gå igenom var och en och rätta.
Nu har den funktionen tagits bort, vilket eliminerar felen. Det innebär samtidigt att forskarna själva måste lägga in uppgifter om publikationer.
– Alla forskare lägger in uppgifter om publikationer i portalen Diva, det borde gå att länka från den, säger Johan Edman.
Lucas Pettersson, chef för Vetenskapsrådets avdelning för forskningsfinansiering, säger att det pågår diskussioner om att införa en funktion i Prisma för att kunna ladda upp publikationer från olika databaser, bland annat från Kungliga bibliotekets söktjänst Swepub för vetenskapliga publiceringar.
I en enkät bland forskare för två år sedan fick Prisma ”förhållandevis bra siffror”, enligt Lucas Pettersson. Då hade flera problemområden rättats till.
– Exempelvis hamnade bilder och formler fel i projektbeskrivningen, och det uppfattades som att man inte kunde beskriva sitt projekt på ett rättvisande sätt. Det gjorde vi om nästan direkt.
Forskare har också reagerat på begränsningar i Prisma, som att en ansökan endast får innehålla tio publikationer. Lite godtyckligt, tycker Johan Edman, men har samtidigt förståelse för att de som sitter i beredningsgrupper och granskar ansökningar inte hinner läsa hur mycket som helst.
– Jag ska själv sitta i en beredningsgrupp i år, och bedöma Prisma från andra hållet. Det är bra att man rensar lite.
