Hon blev fast anställd på nytt efter uppsägningen
Gunnel Isaksson var en av de många anställda som sades upp när Migrationsverket skulle dra ned på personal 2018. Nu är hon tillsvidareanställd igen.
Då
Flyktingkrisen 2015 satte hård press på Migrationsverket. För att klara trycket då och under de efterföljande åren växte personalstyrkan kraftigt. När arbetsbelastningen sedan minskade skulle en tredjedel av personalen bort. Gunnel Isaksson var en av de många anställda som sades upp 2018. Men den höga personalomsättningen ledde till att det till slut ändå fanns behov av arbetskraft. Så dagen efter sin uppsägning var Gunnel Isaksson tillbaka som vikarie, vilket Publikt då rapporterade om.
Nu
Drygt fem år efter att Gunnel Isaksson sades upp från Migrationsverket 2018 arbetar hon fortfarande kvar på tillståndsenheten i Boden. Efter tiden som vikarie blev hon så småningom tillsvidareanställd en andra gång. För några år sedan gick hon från en mer administrativ roll till att bli renodlad handläggare.
Hon minns fortfarande det som hände 2018. Hur oron och stressen spred sig på arbetsplatsen och till slut täckte varenda kvadratmeter av kontoret.
– Det var väldigt turbulent, både för oss som blev uppsagda och för kollegorna som skulle arbeta kvar och fick mer att göra, berättar Gunnel Isaksson.
Samtidigt minns hon med värme den gemenskap som uppstod i den svåra situationen. Alla tog hand om varandra.
– Alla fick chansen att prata ut och vi var ledsna tillsammans. Sedan, efter ett tag, var det som att vi hade ältat färdigt och allting lugnade sig lite.
Beskedet att hon kunde få fortsätta kom från chefen mitt under ett möte med Trygghetsstiftelsen.
– Det var en stor lättnad. Vi satt samlade i ett konferensrum när chefen kom in och sa att ”jag får anställa er i tre månader”. Då hade de släppt på anställningsstoppet. Vi hade en fantastisk chef som såg till oss anställda och gjorde så mycket som möjligt för att vi skulle kunna få stanna kvar, säger Gunnel Isaksson.
Chefen var Anna Gunnelbrand, som också arbetar kvar. Hon minns tiden med alla uppsägningar som rörig och tråkig. Att vara chef i den situationen var inte lätt, konstaterar hon.
– Det var jättemycket att göra. Människor skulle sluta och nya kom in. Det var svårt att planera verksamheten. Men framför allt var den mentala biten jobbig, att det var så många som tvingades sluta mot sin vilja. Att vara med om det här gjorde att jag utvecklades mycket som chef, men det är inget jag vill uppleva igen, säger Anna Gunnelbrand.
Många av Gunnel Isakssons kollegor från förr finns kvar på Migrationsverket, och under de fem år som gått har också flera som sades upp återvänt. Hon är glad och tacksam att hon fick möjligheten att fortsätta på myndigheten.
– Jag har aldrig varit särskilt förändringsbenägen, så det var skönt för mig. Och nu är vi en bra och sammansvetsad grupp som trivs ihop. Det blev bra i slutändan, samtidigt som det känns onödigt att vi hamnade i allt det där. Det blev fort men fel, konstaterar Gunnel Isaksson.
