Risk att jobbet spiller över på privatlivet
Redan på 1970-talet infördes flextid på många arbetsplatser. Och i takt med digitaliseringen har arbetslivet blivit alltmer flexibelt. Samtidigt ökar risken för stress när gränsen mellan arbete och fritid suddas ut.
Sedan flextiden gjorde entré på svenska arbetsplatser på 1970-talet har möjligheterna att anpassa arbetstid efter behov växt explosionsartat. På gott och på ont. Flera forskningsstudier pekar på fördelarna med att kunna anpassa sig efter kollektivtrafiken eller hämta tidigare på förskolan.
Och visst låter det bekvämt att bestämma själv när arbetsdagen ska börja och sluta. Men det ställer också krav på att arbetstagarna ska vara flexibla, menar Christin Mellner på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, som i sin forskning studerar det gränslösa arbetslivet.
– Många klarar av flextiden bra. Men i dagens organisationer är det ofta så att kraven och arbetsbelastningen ökar medan man bantar resurser, säger hon.
En hög arbetsbelastning i kombination med större möjlighet att jobba flexibelt och på distans innebär en förhöjd risk för att jobbet spiller över på privatlivet, enligt Christin Mellner. Statistiken visar också att sjukfrånvaro orsakad av stress ökar stadigt.
För att råda bot på och förebygga problemet gäller det att sätta gränser, menar Christin Mellner. Hon poängterar att studier visar att individfaktorer spelar mindre roll än arbetssituation, resurser och ledarskap när det gäller att skapa ett hållbart arbetsliv.
Att exempelvis ha riktlinjer för hur dator, surfplatta och mobil ska användas kan vara en bra start.
– På arbetsplatser i dag har vi ofta förväntningar kring tillgänglighet bara för att det är tekniskt möjligt. Utan att kanske reflektera över vad som är nödvändigt och rimligt, säger hon.
Flextid ska vara frivilligt val
- Det är skillnad på flextid och övertid. Det ska vara ett frivilligt val för anställda att använda sig av sin flextid, utifrån vad verksamheten medger. Övertid handlar om att en arbetsuppgift måste utföras utanför den ordinarie arbetstiden. Övertidsarbete ersätts med längre tids kompledighet än den tid man arbetat, medan flextid byts timme mot timme.
- Möjligheten till flexibla arbetstider varierar mellan olika grupper beroende på exempelvis bransch och kön, visar en studie. Män har flexibel arbetstid oftare än kvinnor och arbetare har mindre flexibla arbetstider än tjänstemän.
- Regler för flextid finns oftast i lokala arbetstidsavtal som parterna har förhandlat fram. I avtalet framgår när arbetstagaren har rätt att börja och sluta sin arbetsdag, till exempel 07.00–09.00 respektive 16.00–18.00.
- Forskning visar att möjligheten att styra sin arbetstid är en viktig hälsofaktor. De som har fasta arbetstider och inte har möjlighet att rucka på dem är mer stressade än de med flexmöjligheter.
- Andelen sysselsatta som har flexibel arbetstid är 37,7 procent. Inom staten är motsvarande andel 64,5 procent.
- Andelen sysselsatta som i allmänhet inte kan påverka sin arbetstid är 35,6 procent. Inom staten är andelen 10,7 procent.
Trängsel i tunnelbanan tvingade fram flextid
När Karlahuset i Stockholm, mer känt som Garnisonen, stod klart 1972 var det Europas största kontorshus. Huset blev också till startskottet för flextid. När flera tusen tjänstemän skulle ta sig dit samtidigt proppades tunnelbanan igen, vilket löstes med flextid.
