På mammas gator

FÖRDJUPNING: VAD GÖR DU OCH NORDEN FÖR ESTLAND, KALLI?2003-12-16

En gång textilkonservator, ombudsman på ST och nu chef för Nordiska Ministerrådets informationskontor i Tallinn. Det är Kalli Klements yrkesliv i ett nötskal. Hon stortrivs. Just nu uppmärksammar kontoret särskilt det sociala området.

Hur var det att komma till Estland?
– Spännande. Jag har aldrig bott här utan bara varit här för att hälsa på släktingar. Trots att Estland ligger nära Sverige är det väldig skillnad på kulturer. Här har man exempelvis en annan syn på ledarskap, chefen ska vara en auktoritet. Och man niar varandra.
– I Sverige jobbar vi mer i teamwork, här arbetar man som ensamvargar. Jag har medvetet försökt ändra det och det har bemötts positivt. Men när jag försökte få igång facklig verksamhet på arbetsplatsen mötte jag inget intresse. Facket ses som statens förlängda arm, ett arv från Sovjettiden. Ändå ger den estniska lagstiftningen de anställda stora rättigheter som de ofta inte är medvetna om.

Vilken är din huvuduppgift?
– Jag ska skapa kontakter mellan de nordiska länderna och Estland och verka för att säkerställa den vidare demokratiska utvecklingen och säkerheten i området. Jag har rest runt till alla länsförvaltningar för att upplysa om informationskontorets verksamhet.
– Vi har en rad nätverk och projekt igång. Tyngdpunkten idag ligger på det sociala området, men vi ska även bidra till att utveckla marknadsekonomin och lagstiftningen och hjälpa till med föreberedelserna inför Estlands medlemskap i EU. Nordiska Ministerrådet ger också direkt hjälp på exempelvis miljöområdet, speciellt att rena vatten och marker som förstörts av industriutsläpp.

Vad gör Nordiska Ministerrådet på det sociala området?
– Vi arbetar bland annat med förhållandena för barn, unga och kvinnor. I höst tar vi tillsammans med det estniska socialdepartementet upp ”våld i familjer”. Snart ges en bok ut, där drabbade kvinnor – även män – socialarbetare, poliser och jurister intervjuats.
– Men det går lite trögt på det sociala området, Estland ligger långt efter Norden. Arbetslösheten är hög och medelinkomsten låg. Man märker att det är dyrt att hålla en liten stat som Estland med endast 1,4 miljoner invånare.

Och vilka kulturinsatser har ni gjort?
– Nyligen firade vårt informationskontor sitt tioårsjubileum. Då hade Nordiska Rådet stor mottagning och konsert med estniska och nordiska artister på Estoniateatern i Tallinn. Bland talarna var Islands före detta utrikesminister Jon Baldvin Hannibalsson, den förste regeringsledamot som offentligt erkände de baltiska staterna. Vi anordnade två konstutställningar med estniska konstnärsstipendiater, poesifestival och gav ut två lyrikantologier. Vidare hölls utomhuskonsert på Rådhusplatsen i Tallinn och seminarium på Universitetet i Tartu med temat ”Estland, en del av Norden”. För att presentera nordisk litteratur har vi litterära kaféer med nordiska författare och estniska skådespelare som uppläsare.

Varför har du skiftat jobb så radikalt?
– Jag vet inte. Jobbet som textilkonservator valde jag av intresse. Men på Riksantikvarieämbetet fanns mycket som inte kändes bra och genom att jag ställde frågor på fackliga möten kom jag in på det fackliga jobbet.
– De andra jobben sökte jag, därför att jag tyckte det var dags att byta. Här kan jag på ett underbart sätt förena mitt estniska förflutna med min ledarkunskap och kulturbakgrund.

Kalli Klement

Född: 1950 i Sverige av estniska föräldrar.


Yrkeskarriär: Textilkonservator vid Riksantikvarieämbetet
1977–1985, ombudsman på ST till 1990, därefter direktör på Författarfonden.
Sedan 1999 chef för Nordiska Ministerrådets informationskontor i Tallinn,
Estland.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA