Nystartsjobb gick främst till män

–Nystartsjobben är ett lönsamt sätt att komma tillbaka till arbetsmarknaden på, säger Fredrik Östbom på arbetsmarknadsdepartementet.

–Dyrt och omöjligt att kontrollera vilka som verkligen får nystartsjobb, menar den socialdemokratiske riksdagsledamoten Luciano Astudillo.

När nystartsjobben infördes för ett år sedan ville regeringen nå dem som står längst från arbetsmarknaden, de som varit arbetslösa eller sjukskrivna i minst ett år.

Rätt till nystartsjobb har de arbetssökande som varit borta från arbetsmarknaden på heltid i minst ett år (se faktaruta till höger). Nystartsjobbet är en riktig anställning med avtalsenliga löne- och anställningsvillkor.

Arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgiften under lika lång tid som den anställde tidigare gått utan jobb. Är han eller hon över 55 år fördubblas tiden.

Svagare intresse än förväntat

Ändå tycks nystartsjobben inte ha slagit igenom som regeringen tänkt. Enligt Ams statistik har det blivit knappt 19000 nystartsanställningar under 2007. Många av dem har redan upphört. Vid årsskiftet hade knappt 13000 ett nystartsjobb.

I sin första utvärdering av nystartsjobben skriver Ams att ett större intresse kunde ha förväntats från arbetsgivarna med tanke på de minskade arbetskostnaderna och att högkonjunkturen fortfarande är stark.

Varför har det inte blivit fler nystartsjobb?

–Arbetsförmedlingen hade en reklamkampanj om dem i början av 2007 men det är möjligt att det behövs mer information till bland annat arbetsgivare, säger Fredrik Östbom, politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet.

Ams utvärdering visar också att främst män, 67 procent, fått nystartsjobb. Det är inte så konstigt, anser Fredrik Östbom, eftersom nystartsjobben under 2007 enbart riktades mot den privata sektorn. Där är cirka 65 procent av de anställda män.

–Men vi vill få in fler kvinnor och därför har vi öppnat även den offentliga sektorn för nystartsjobb 2008. Vi räknar med att det blir några tusen nya jobb där – och ju fler desto bättre.

Riksrevisionen framhöll i en granskning i december 2006, att alla anställningsstöd »tränger undan« icke subventionerade arbeten och därför har »begränsade sysselsättningseffekter«.

Forskningen uppskattar att ungefär 65 procent av de arbeten som har anställningsstöd ersätter ordinarie jobb.

Går till dem som ska ha det

Fredrik Öström medger att en sådan undanträngningseffekt finns även för nystartsjobb. Trots det innebär nystartsjobben en vinst för samhället, hävdar han.

Som exempel ger han en arbetslös som får högsta a-kasseersättning och går över till nystartsjobb, där den genomsnittliga månadslönen beräknas vara ungefär 18000 kronor.

–Av dem som fått nystartsjobb har 56 procent varit inskrivna hos arbetsförmedlingen i två till fem år eller längre. Det visar att nystartsjobben går till dem de varit tänkta för, säger Fredrik Östbom.

Samtidigt påminner han om att regeringen från årsskiftet infört »nyfriskjobb« för dem som haft sjuk- eller rehabiliteringspenning. För dem slopas arbetsgivaravgiften under dubbelt så lång tid som de varit borta från arbetsmarknaden.

Orsaken är att endast 2 procent av dem som fått nystartsjobb kommer från Försäkringskassan. Enligt Fredrik Östbom är nyfriskjobben ett uttryck för självkritik – regeringen har inte nått ut med nystartsjobben till den gruppen.

I sin granskning pekar Riksrevisionen också på att kontrollen av arbetsgivarna har brister och anser att regeringen måste uppmärksamma detta när det gäller nystartsjobben.

Intyg räcker

I dag behöver den som ska ha ett nystartsjobb bara visa upp ett intyg för Arbetsförmedlingen. Någon kontroll av jobben görs inte. Arbetsförmedlingens roll är enbart administrativ.

–Vi utgår från att intygen från arbetsförmedling och försäkringskassa stämmer, säger Fredrik Östbom.

En som starkt betvivlar att nystartsjobben hamnar där de ska är Luciano Astudillo, socialdemokratisk ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

–Samhället har ingen möjlighet att styra vilka som får nystartsjobben. Systemet är svårkontrollerbart, det finns risk för fusk och det är också en dyr metod, anser han. Pengarna sprids genom skattesänkning i stället för att gå direkt till dem som står längst från arbetsmarknaden.

Luciano Astudillo är också kritisk till att det inte finns ett tak för den lön som kan betalas för ett nystartsjobb. En arbetsgivare kan välja att anställa en högavlönad och välutbildad person eftersom befrielsen från arbetsgivaravgiften då blir högre.

–Samhället får betala mer, säger han.

Saker att lära

Men Luciano Astudillo tycker också att det finns »komponenter som vi kan lära av«. Hit hör att även människor med kommunalt försörjningsbidrag kan kvalificera sig för nystartsjobb, som därmed fångar upp en större grupp arbetslösa.

–Det är bra att nystartsjobb öppnats för offentliga arbetsgivare och att de finns under en längre period. Men det är dåligt använda pengar, summerar Luciano Astudillo.

Akademikerjobb, allmänt anställningsstöd och plusjobb är exempel på stöd som fanns tidigare och som skulle underlätta för långtidsarbetslösa att
komma ut på arbetsmarknaden.

Det som skiljer nystartsjobben från dessa åtgärder är att de har en annan målgrupp, säger Anders Forslund, biträdande chef för IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

–Man kvalificerar sig inte för nystartsjobb genom att vara arbetssökande, utan arbetslöshetsperioden kan brytas av sjukskrivningar, arbetslöshet och försörjningsbidrag från kommunen – bara perioden är sammanhängande.

Enligt honom finns det också tekniska skillnader vad gäller stödets nivå och varaktighet. För de riktigt långtidsarbetslösa blir stödet lägre men mer långvarigt med nystartsjobb.

Nu är stödet en rättighet

Ytterligare en skillnad från andra stödformer är att nystartsjobben är kopplade till en individ som skaffar sig ett intyg på att han eller hon är berättigad.

–Förut anvisade arbetsförmedlingen en person – nu är det en rättighet att få stödet.

I slutet av våren kommer en rapport från IFAU om nystartsjobben.

FAKTA NYSTARTSJOBB

• Infördes 1 januari 2007 och gäller alla slags anställningar. Löne- och anställningsvillkor följer avtal.

• Den som får ett nystartsjobb ska ha fyllt 25 år och varit borta från arbetsmarknaden på heltid i minst ett år på grund av sjukdom eller arbetslöshet. 
• Arbetsgivaren befrias från arbetsgivaravgift under lika lång tid som den anställde varit utan jobb. Har den anställde fyllt 55 år gäller skattebefrielsen dubbelt så lång tid men högst i tio år. 

Nytt från 1 januari 2008:

• Nystartsjobb kan gälla deltidsarbetslösa och finnas hos offentliga arbetsgivare.

• Särskilda nystartsjobb, »nyfriskjobb«, införs för dem som på heltid haft sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning i minst ett år. 

Resultat 2007

• Den 30 november 2007 hade 12 734 personer nystartsjobb. 67 procent var män och 68 procent i åldern 25–54 år. 29 procent hade utomnordisk bakgrund.

• Fram till november 2007 avslutade 4 675 personer sitt nystartsjobb. De flesta blev då arbetslösa. Andelen som fått jobb har därefter ökat något. 
• I slutet av den månad då man lämnat nystartsjobbet var två av tre arbetslösa eller deltog i program. Var fjärde hade någon form av arbete. 90 dagar efter avslutat nystartsjobb hade 35 procent arbete. Färre än var tionde arbetade hos samma arbetsgivare som under tiden med nystartsjobb.

Källa: Ams