Nya arbetsgivaren annonserar ut hans jobb

I dagarna har de fått se sina jobb utannonseras på arbetsförmedlingen. Inte konstigt då, att stämningen är tryckt när ST Press besöker Kungsängens flygplats i Norrköping.


–Som det är nu är det så himla känsligt att säga någonting, förklarar flygplatstekniker och insatsledare Magnus Johansson.
Det är bara en dryg vecka sen de fick veta att företaget Addici efter nyår tar över driften av Kungsängen från Luftfartsverket. Ännu vet de inte vad som kommer att hända. Bara att Addici flaggat för att tjänster ska bort. Kanske så många som sex av tjugotre.

Och att de måste söka om sina jobb. Utan garantier att få dem tillbaka.

Ovissheten gör läget så känsligt, så känsligt. Mycket av det sagda följs av vädjanden som »…men det får du inte skriva«.

Vi ska träffa Magnus Johansson, insatsledare för ett skift flygplatstekniker och vice ordförande i den lokala ST-klubben. När vi kommer har hans skift just fått iväg morgonens reguljära tur till Köpenhamn och ett helt gäng anställda, med flygplatschefen i mitten, sitter vid långbord och fikar i den i övrigt tomma restaurangen. De tittar avvaktande på oss.

Det har inte varit lätt för Magnus Johansson att skrapa ihop folk som vill prata med medier, men två unga killar på hans skift ställer upp.

Lokaltidningarnas skriverier när det stod klart att Addici vunnit upphandlingen om deras jobb finns i färskt minne. Ett ord har fastnat särskilt – multikompetens. Addici säger att de vill att deras anställda ska ha multikompetens. I stället för att sitta och vänta ska de göra andra arbetsuppgifter.

Det skrattar killarna på Kungsängen lite åt. Samtidigt som de är lite kränkta.

Brandmän – och mer därtill

–Den kompetensen har vi redan. Vi kan inte göra mer än vi gör i dag, säger Magnus Johansson och förklarar:

I botten är de flygplatsbrandmän, men sköter det mesta därutöver. Tankar, lastar och lossar, klipper gräs, skottar snö, sköter säkerhetskontroller och reparerar fordon.

–Vi har ramp, fält, brand och security, plus verkstan, rabblar Petter Andersson.

–Det kallas för basic airport och är LFVs koncept för hur man tajtast kan driva en flygplats, säger Lars-Erik Lidgren. Det vi inte fattar är hur man ska få allt att fungera om man drar ned med så många anställda.

–Det ska ju finnas en pool också, säger Magnus Johansson. Men varifrån det folket ska komma och hur vana de är, vet vi inte. Vi har ingen aning om vad Addici tänker.

Bakgrunden är att LFV förra sommaren sålde Kungsängen till Norrköpings kommun för en krona. För det fick kommunen allt – utom personalen. Den stannade i LFV som förband sig att fungera som bemanningsföretag åt kommunen i två år. Nu har åren gått och kommunen har upphandlat en ny driftentreprenör. LFV avstod från att lägga bud.

I efterhand menar många att det från början var svårt att förutse vad allt detta i slutändan skulle leda till för de anställda på Kungsängen. Men nu står det klart att de hamnat rejält i kläm mellan ett statligt affärsverk som inte vill driva verksamheter med förlust och en kommun som sätter skattebetalarna i första rummet.

Anställningsskyddet försvann

Luftfartsverket behöver dem inte längre. Kommunen vill inte ta över dem i egen regi. Och nu är det plötsligt väldigt osäkert om den nya driftentreprenören vill ha dem.

Någon automatisk rätt att behålla jobben har de nämligen inte. Den trixiga övergången mellan LFV och kommunen har satt lagen om anställningsskydd, las, ur spel.

Själva tvekar de inte vid frågan om de vill ha jobben kvar.

–Det är en jättebra arbetsplats med så mycket olika arbetsuppgifter, säger Magnus. Särskilt nu när vi har fått så mycket frakt. Islandshästarna, till exempel, det kommer en frakt med hästar en gång i veckan.

Det är inte direkt så att de går och sneglar på varandra, säger de, men det är klart alla nu räknar på vem som har chans att få stanna och vem som måste gå.

Att de som är unga har bättre chans är inte så säkert. Kompetens är viktig i det här jobbet, slår de fast. För dem personligen spelar det inte så stor roll om de får gå från en statlig till en privat tjänst. De äldre har mer att förlora när det gäller anställningsvillkor och trygghetsavtal.

–Fast vi vet ju inte om det blir sämre, dämpar Magnus Johansson diskussionen.

–Skit samma vilket företag som kommer hit, tycker Lars-Erik Lidgren. Det är övergången och att man får söka ny tjänst som gör en orolig.

Petter Andersson tror att det bästa hade varit om kommunen själv tagit över, men Magnus Johansson varnar honom:

–Det är farligt att säga det också. Vi vill ju få jobb hos det nya företaget.

De tar på sig jackorna med »Luftfartsverket« på ryggen och ger sig ut i den råkalla novemberförmiddagen. Lars-Erik Lidgren går till den stora PSB-maskinen (plog, sop, blås) för att sopa upp efter senaste hästtransporten. Magnus Johansson och Petter Andersson ger sig av mot brandbilarna. De ska gås igenom noggrant en gång i veckan.

–Jobb finns det alltid, säger Magnus.

–Men man måste kunna se vad som behöver göras. Därför är det viktigt att alla kan så mycket att man kan ta hjälp av vem som helst, säger Petter Andersson och tänker förmodligen inte på att han nästan låter som Addicis informationschef.

Facket: »Inget vi kan påverka«

Jon Persson, lokal klubbordförande för ST, tycker att bristen på information är det värsta. Hans sammanfattning av ett tre timmar långt klubbmöte kvällen innan andas maktlöshet.

–Vi sa att det inte är mycket vi kan säga. Vi får vänta och se vad som händer. Det är inget vi kan påverka. Så är spelets regler.

Vad har fackets roll varit?

–Absolut ingen. Vi har bara stått bredvid.

Frustrationen riktas mot Luftfartsverket som Jon Persson menar har slagit dövörat till. Men framför allt mot kommunen.

–Det som har varit jobbigast är att det har varit en sådan fruktansvärd brist på information från kommunens sida, säger han.

Men kommunalrådet Mattias Ottosson (s) slår ifrån sig.

–Jag har träffat de anställda, det var de som bjöd ner mig, och jag har träffat både det lokala facket och ombudsmännen, säger han och tilllägger:

–Dessutom är de faktiskt anställda av LFV. Jag anser att LFV har ett stort ansvar för dem.

Han är medveten om kritiken mot kommunen och att personalen helst sett att kommunen tagit över själv. Att man inte gör det beror på att man sedan många år inte har någon teknisk förvaltning, förklarar han. All annan teknisk verksamhet ligger redan på entreprenad.

Kan inte kräva trygghet av köpare

Att priset var viktigt vid upphandlingen sticker han inte under stol med. Kommunen kommer ändå att få täcka årliga mångmiljonförluster. Sista året LFV drev flygplatsen var förlusten uppe i 20 miljoner om året. Och frågan är förstås politiskt känslig.

Hade det inte varit politiskt anständigt att kräva av den nya entreprenören att behålla personalen?

–Hade vi haft med det kravet hade det säkert blivit ett högre pris och det var viktigt att det blev en så låg kostnad som möjligt.

Rent teniskt kunde förstås också LFV försäkrat sig om anställningstrygghet för de anställda när man skänkte bort flygplatsen, men Olle Sundin, chef för LFVs division flygplatsgruppen, menar att marknaden inte fungerar så.

–Man kan inte lägga sådana ok på sin motpart. Skulle någon bete sig så mot oss, skulle vi aldrig teckna avtal med dem, säger han.

Thomas Blomquist, ordförande i ST Luftfarts flygplatsdivision, tycker att lösningen för personalen på Kungsängen är grotesk, ett skräckexempel på hur en kommun hanterar sin personal. Kvalificerad boskapshandel, kallar han det.

Fackets passiva roll vid försäljningen av flygplatsen förklarar han med att man då trodde att kommunen skulle ta över personalen.

–På något sätt gick det över våra huvuden, säger han. Det tog flera månader innan vi fick se uppgörelsen, då som koncerninformation.

Den enda som låter glad och positiv i sammanhanget är Addicis affärsutvecklare, Maria Chagot.

–Det är klart vi räknar med att effektivisera, säger hon. Det är därför vi har fått jobbet.

Hon bekräftar att grundbemanningen ska ned till fem flygplatstekniker per skift, jämfört med sex i dag, och att ytterligare fasta tjänster kan komma att försvinna.

Några problem att få timanställda till poolen, som ska kapa arbetstopparna vid exempelvis charteravgångar, ser hon inte. Addici är också entreprenör vid Malmens flygplats i Linköping och Linköpings flygplats. Dessutom driver man fastighetsförvaltning i Norrköping.

–De tjänster som utannonseras nu är bredare än de som finns vid Kungsängen. Varje individ måste kunna fler områden. I veckan börjar vi intervjua och vi börjar med dem som jobbar på Kungsängen,